Mimmo Wiestål Fischetti
Trots rekordstora satsningar på mindfulness, coaching och yoga blir Europas arbetskraft allt mer utmattad. Forskare och fackliga experter pekar på att problemet sällan sitter i individen – utan i hur jobbet är organiserat. Nu efterlyser de långsiktiga reformer, tydligare ansvar för chefer och skarpare regler mot ohälsosamma arbetsvillkor.
En arbetsvardag som sliter ner
Det moderna arbetslivet i Europa tär hårt på människor. Nästan hälften av alla anställda i 30 europeiska länder uppger att de har en orimligt hög arbetsbelastning, enligt en stor enkät från EU:s arbetsmiljöbyrå EU-OSHA. Samtidigt säger 34 procent att deras insatser inte blir erkända på jobbet, och 16 procent upplever våld eller verbala trakasserier i arbetsmiljön.
Sammantaget beskriver siffrorna en vardag där pressen ökar, samtidigt som stödet upplevs som otillräckligt.
“Välmåendeboomen” som inte ger effekt
Parallellt med växande stress har företag byggt upp en hel industri kring arbetsplatsers välmående. 2023 lade europeiska bolag cirka 19,6 miljarder dollar (16,9 miljarder euro) (185 miljarder svenska kronor) på friskvårds- och wellnessinitiativ, skriver Euronews Health med hänvisning till branschdata. Det handlar om allt från stresshantering och mindfulness till personlig mental coaching. Omkring 29 procent av Europas arbetstagare har i dag tillgång till sådana program.
Men resultaten uteblir. Forskare i Australien har i år kallat utvecklingen för en “prevailing paradox”: allt fler satsningar – men ändå sämre psykisk hälsa bland anställda. Enligt experter beror det på att programmen ofta behandlar symtom, inte orsaker.
Strukturella risker – det som wellness inte når
Fackliga och internationella arbetsmiljöexperter pekar på det som kallas psykosociala risker: högt arbetstempo, långa arbetstider, otrygga anställningar, brist på uppskattning och mobbning. Lägg till tekniska och ekonomiska förändringar som omformar arbetsmarknaden, så skapas en press som inte går att meditera bort.
Sonia Nawrocka vid European Trade Union Institute (ETUI) sammanfattar läget så här i en intervju med Euronews Health:
”Särskilt efter pandemin såg vi en kraftig ökning av människor som drabbades av psykisk ohälsa, särskilt sådan som orsakats av eller hänger ihop med arbetet, inklusive utbrändhet.”
Och Manal Azzi, arbetsmiljöspecialist på FN-organet ILO, slår fast att ansvaret inte kan landa på individen:
”Det här handlar absolut inte om: ’Här är en yogaklass, fixa det själv.’”
Välmående måste byggas in i jobbet
Enligt Azzi avgörs mycket av hur arbete leds och organiseras: rekrytering, befordran, hur prestation mäts, ledarskapets ton, kommunikationen och tillgången till resurser. Det är där grunden för en mentalt hållbar arbetsplats läggs – inte i enstaka projekt vid sidan av.
Forskaren Jolanta Burke vid Royal College of Surgeons in Ireland (RCSI) tycker att många arbetsgivare tänker för kortsiktigt:
”Jag tycker att det här verkligen saknas på arbetsplatserna just nu – allt är för förenklat, för mekaniskt, och vi får inga resultat.” säger hon till Euronews Health.
Budskapet är att psykisk hälsa på jobbet kräver ett helhetsgrepp över tid, snarare än punktinsatser som HR rullar ut när problemen redan blivit stora.
Fem ledarskapsdrag som gör skillnad
Chefer spelar en nyckelroll, enligt en rapport från hälsoföretaget TELUS Health. Där lyfts fem gemensamma drag hos ledare som lyckas skapa mentalt friska team:
- genuin omtanke om medarbetarnas välmående,
- fokus på lagarbete utan destruktiv konkurrens,
- inkluderande kultur,
- tydlighet och beslutsförmåga,
- förmåga att ge arbetet en större mening.
Poängen är att arbetsklimat och ledarskap i praktiken kan fungera som förebyggande “arbetsmiljömedicin”.
Kortare arbetsveckor testas – lovande men inte universellt
I flera länder – bland annat Storbritannien, Tyskland, Irland och Island – har företag testat fyradagarsvecka. Tidiga studier visar att det kan minska risken för utbrändhet och förbättra hälsan, skriver Euronews Health. Men det är fortfarande försök, inte en lösning som passar alla branscher.
Lagstiftning kan sätta press på arbetsgivare
Azzi menar att många arbetsgivare ändå tvekar inför att ta itu med psykosociala risker, ofta av kostnadsskäl eller för att man underskattar problemet. Hon säger till Euronews Health:
”Vi möter ett motstånd från arbetsgivare mot att ta på sig det här stora ansvaret … och också de budgetkostnader som det kan innebära.”
och fortsätter:
”Det finns också en brist på förståelse och en brist på medvetenhet om vad vi faktiskt pratar om.”
Därför vill Nawrocka se hårdare politiska ramar. Sverige har till exempel regler mot kränkningar och ohälsosam arbetsbelastning. Frankrike, Belgien och Portugal har så kallade “right-to-disconnect”-lagar som ska skydda fritiden, enligt Euronews Health.
Ändå är bilden splittrad: även länder med stark balans mellan jobb och privatliv rapporterar höga nivåer av psykisk ohälsa. “Pusslet” är ännu inte löst.
En prislapp på hundratals miljarder
Konsekvenserna är enorma. Arbetsrelaterad stress som leder till depression och hjärtproblem kostar EU över 100 miljarder euro varje år, enligt en studie från ETUI. Mer än 80 procent av kostnaderna hamnar hos arbetsgivarna – i form av sjukfrånvaro, personalomsättning och produktionsbortfall.
Azzi betonar att det gör förebyggande arbete avgörande:
”När ångesten slår till på allvar, eller när en depression tar fart, är det ibland för sent att backa. Folk lämnar jobbet … och därför vill vi fokusera på förebyggande arbete.”
säger hon och tillägger:
”Det finns starka drivkrafter för arbetsgivare att agera, för det börjar kosta dem pengar.”
Mindre plåster, mer ombyggnad
Det är inte brist på välvilja som saknas på Europas arbetsplatser – utan modet att förändra själva arbetsvillkoren. Experterna pekar åt samma håll: vill man vända utmattningstrenden räcker det inte med fler program för individen. Man måste bygga om jobbet så att människor inte blir sjuka av att göra det.
