Filip Wollin
När kvinnorna ändrade sina mattider såg forskarna något oväntat.
Hur ens matvanor ser ut kan påverka kroppen på flera olika sätt.
För många handlar hälsosamma vanor både om vad som hamnar på tallriken och hur mycket man äter. Små förändringar kan ibland vara lättare att hålla fast vid än stora omläggningar.
Forskare fortsätter därför att undersöka hur våra dagliga rutiner hänger ihop med hälsan. Särskilt stort är intresset för faktorer som kan påverka oss när vi blir äldre.
Den portugisiska sajten Sicnoticias uppmärksammar en studie från Rutgers University i USA som har följt 47 kvinnor mellan 50 och 79 år under sex månader.
Samtliga deltagare var överviktiga eller hade fetma och minskade sitt dagliga energiintag med omkring 500 kalorier.
Kvinnorna delades samtidigt in efter när de åt sina måltider.
En grupp åt all mat inom ungefär nio timmar, vanligtvis från 10.00 till 18.00, medan den andra gruppen fördelade måltiderna över cirka tolv timmar.
Forskarna såg skillnader i hjärnans funktion
Båda grupperna gick ner omkring sju kilo i genomsnitt. När forskarna tittade på resultaten från kognitiva tester syntes däremot skillnader mellan grupperna.
Kvinnorna som åt inom det kortare tidsfönstret presterade bättre i tester av rumslig planering och problemlösning. Forskarna såg även tecken på bättre resultat när minne och inlärning testades.
”Effekterna var blygsamma, men resultaten tyder på att tidsbegränsat ätande kan förbättra förmågan att återkalla information som behövs för dagliga uppgifter och minska fel relaterade till minne, uppmärksamhet och problemlösning”, säger Sue Shapses, professor vid Rutgers University och huvudförfattare till studien.
Forskarna vill nu förstå varför tidpunkten för måltiderna kan ha betydelse för hjärnan. Möjliga förklaringar som nämns är kroppens biologiska klocka, ämnesomsättningen och graden av inflammation.
Forskarna manar till försiktighet
I forskningen beskrivs slutsatsen med orden ”Tidsbegränsat ätande är en rimlig metod för att stödja kognitiv hälsa hos medelålders och äldre vuxna med övervikt”.
En möjlig förklaring är förbättrad blodsockerkontroll, kärlfunktion och minskad inflammation.
Wendy Hall, chef för näringsvetenskap vid King’s College London, manar samtidigt till försiktighet. Hon anser att hela studien behöver analyseras innan det går att avgöra om skillnaderna har klinisk betydelse.
Forskarna pekar också på att ålder och genetik inte går att påverka. Samtidigt bedömer experter att upp till hälften av demensfallen kan förebyggas eller skjutas upp genom bland annat balanserad kost, motion och viktkontroll.
