När en passagerare plötsligt blir sjuk i luften upprepas ofta samma fråga: ”Finns det en läkare ombord?” Men vad händer egentligen om svaret är nej?
Just nu läser andra
Kabinpersonalen tar över direkt
Först och främst: flygvärdinnor och flygvärdar är tränade för exakt den här typen av situationer.
De går igenom regelbunden utbildning i första hjälpen, hjärt-lungräddning och användning av defibrillator.
Det skriver METRO.
När ett larm kommer agerar de snabbt:
- bedömer situationen
- ger första hjälpen
- använder syrgas eller medicinsk utrustning vid behov
Det handlar om en tydlig rutin som följs steg för steg.
Läs också
Kontakt med läkare – på marken
Om ingen läkare finns ombord betyder det inte att passageraren är utan hjälp.
Flygplan har i dag direktkontakt med medicinska experter på marken via satellit eller radio. Där sitter läkare redo att guida kabinpersonalen i realtid.
De kan ge instruktioner om:
- vilka läkemedel som ska användas
- hur patienten ska stabiliseras
- om situationen kräver en nödlandning
Piloten avgör om planet ska landa
Beslutet om att avbryta flygningen ligger alltid hos piloten – men tas i samråd med medicinsk expertis.
Endast en mindre del av alla incidenter leder till omdirigering.
Läs också
Vanligtvis handlar det om allvarliga tillstånd som hjärtproblem, stroke eller svåra allergiska reaktioner.
Vanligare än många tror
Medicinska nödsituationer i luften är inte ovanliga. De inträffar ungefär på en av 600 flygningar, enligt studier.
De flesta är dock relativt milda – som svimning eller illamående.
Du behöver inte vara läkare för att hjälpa
Om någon blir sjuk nära dig räcker det ofta att:
- trycka på larmknappen
- informera personalen
- hjälpa till praktiskt om du blir ombedd
Det viktigaste är att inte försöka “leka läkare” utan rätt kunskap.
Läs också
Det kan kännas otryggt att ingen läkare finns ombord – men systemet är byggt för det.
Kabinpersonal, medicinsk utrustning och direktkontakt med läkare på marken gör att hjälp nästan alltid finns till hands, även på 10 000 meters höjd.