Vad som faktiskt händer i kroppen när du äter för lite

Att äta för få kalorier kan till en början verka effektivt, men kroppen reagerar snabbt på energibrist. Flera viktiga funktioner saktar ned, och både hormoner, ämnesomsättning och välmående påverkas negativt. Effekterna kan dessutom kvarstå långt efter att man återgått till normalt ätande.

Ämnesomsättningen går ned på sparläge

När kroppen märker att energin inte räcker, minskar den automatiskt sin basalomsättning. Det innebär att du gör av med färre kalorier även när du vilar. Den här anpassningen kan sitta kvar länge – även om du senare går upp i vikt.

Trötthet och energibrist blir vardag

Kalorier är bränslet som driver alla kroppens processer. När intaget sjunker för lågt blir både hjärna och muskler tröttare. Många som tränar märker detta extra tydligt eftersom återhämtningen påverkas.

Obalans i hormonssystemet

Kroppen behöver tillräckligt med energi och fett för att producera viktiga hormoner. Vid långvarigt underskott kan nivåerna av testosteron, östrogen och flera andra hormoner sjunka. Samtidigt stiger stresshormonet kortisol, vilket kan leda till inflammation och andra hälsoproblem.

Minskad muskelmassa

Vid för lågt kaloriintag bryter kroppen ned både fett och muskler. Även med regelbunden styrketräning är det svårt att bevara muskelmassan när energin inte räcker. Mindre muskelmassa gör också att förbränningen fortsätter sjunka.

Ökad risk för näringsbrister

Kalorifattiga dieter gör det svårt att få i sig alla vitaminer och mineraler kroppen behöver. Brister kan påverka allt från immunförsvar och skelett till matsmältning och ämnesomsättning. Kosttillskott kan hjälpa något, men kan inte ersätta näringsrik mat.

Svagare skelett

Långvarigt lågt energiintag hänger ihop med minskad bentäthet. Orsaken är både brist på energi och brist på viktiga näringsämnen för skelettet. Det kan på sikt öka risken för frakturer och benskörhet.

Hår som blir sprött och faller av

När kroppen saknar energi prioriteras vitala funktioner – hårväxt hamnar långt ned på listan. Brist på protein, fett och flera viktiga vitaminer kan därför leda till tunnt, skört hår eller håravfall. Det är ett tydligt tecken på att kroppen inte får tillräckligt.

Ständigt kretsande tankar om mat

Forskning visar att extremt kalorisnåla dieter ökar ”matbruset” – tankar och funderingar som ständigt kretsar kring mat. Det kan även öka oro och stress inför att äta. Många börjar planera måltider, samla recept eller drömma om mat.

Mer cravings och sötsug

När kroppen saknar energi ökar suget efter snabba kolhydrater och socker. Studier visar dessutom att personer som ”håller igen” ofta äter mer när de väl blir frestade. Det gör det svårare att hålla en balanserad kost i längden.

Högre risk för hetsätning

Stora kaloriunderskott kan leda till episoder av hetsätning. Det kan ske på kvällen, under helger eller i cykler där restriktioner följs av överätning. Detta sliter både på kroppen och på den psykiska hälsan.

Viktuppgång och jojobantning

Snabba viktminskningar följs ofta av viktuppgång när kroppen återfår energi. På sikt kan det leda till viktpendling, vilket är kopplat till ökad inflammation, mer bukfett, större risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Kroppen trivs bäst med stabilitet.

Problem med mage och tarm

För lågt kaloriintag kan göra matsmältningen långsammare, vilket ökar risken för förstoppning. Kroppen prioriterar då andra funktioner än att hålla tarmen igång. Regelbundna och tillräckliga måltider hjälper matsmältningen att fungera.

Svårt att bli gravid

När energiintaget är mycket lågt går kroppen in i ”överlevnadsläge” och lägger mindre fokus på reproduktion. Kvinnor kan få oregelbunden menstruation eller utebliven ägglossning. Även med regelbunden mens kan fertiliteten minska vid kraftig kalorirestriktion, enligt Werywellhealth.