Mimmo Wiestål Fischetti
För många amerikaner är det en självklar frihet. För andra ett samhällsproblem. Det andra tillägget i USA:s konstitution är bara 27 ord långt – men väcker starkare känslor än nästan något annat.
Vad är ”the Second Amendment”?
Det andra tillägget, antaget 1791, lyder i original:
”A well regulated Militia, being necessary to the security of a free State, the right of the people to keep and bear Arms, shall not be infringed.”
På svenska ungefär:
Eftersom en välreglerad milis är nödvändig för en fri stats säkerhet, ska folkets rätt att inneha och bära vapen inte inskränkas.
Det är dessa rader som i dag används som grund för amerikaners rätt att äga skjutvapen, enligt USA:s konstitution.
Varför skrevs tillägget från början?
När tillägget skrevs var USA ett ungt land utan stark centralmakt. Misstron mot staten var djup, efter år av brittiskt styre.
Vapen sågs som ett sätt för medborgare att:
- försvara sig själva
- skydda sina samhällen
- i sista hand stå emot förtryck från staten
Enligt amerikanska historiker handlade det alltså mindre om individuell frihet i modern mening – och mer om kollektiv säkerhet i en tid utan polis, militär och fungerande institutioner.
Två helt olika tolkningar
Här går USA:s stora skiljelinje.
De som ser vapnet som en grundläggande rätt
För många, särskilt på landsbygden och i konservativa delstater, handlar det om frihet, självständighet och identitet.
De menar att:
- rätten är individuell
- staten inte ska kunna ta ifrån medborgare möjligheten att försvara sig
- ett beväpnat folk är ett skydd mot tyranni
Högsta domstolen har också slagit fast att tillägget skyddar individens rätt att äga vapen, bland annat i det uppmärksammade Heller-målet 2008.
De som vill se hårdare lagar
Andra amerikaner kopplar tillägget till masskjutningar, vapenvåld och otrygghet.
De pekar på att:
- USA har långt fler skjutningar än andra rika länder
- vapnen i dag är betydligt mer dödliga än på 1700-talet
- formuleringen om ”milis” borde väga tyngre än individens rätt
Enligt opinionsmätningar från Pew Research Center vill en majoritet av amerikaner se skärpta bakgrundskontroller – men utan att helt avskaffa tillägget.
Varför är frågan så svår att ändra?
Att ändra ett tillägg i USA:s konstitution är extremt svårt. Det kräver:
- två tredjedelars majoritet i kongressen
- godkännande av tre fjärdedelar av delstaterna
Samtidigt är vapenfrågan starkt kopplad till kultur, politik och misstro mellan olika grupper i samhället. För många handlar det inte bara om lagar – utan om vem man är.
Därför känns det så främmande i Sverige
I Sverige kopplas vapen främst till jakt och sportskytte, under strikta regler. Staten ses som garant för säkerhet, inte ett hot.
I USA är utgångspunkten ofta den motsatta: individen ska kunna skydda sig själv – även mot staten.
Det är därför samma mening i konstitutionen kan betyda allt för vissa, och nästan ingenting för andra.
Ett land – två verkligheter
Det andra tillägget är mer än juridik. Det är historia, identitet och rädsla sammanvävt i ett enda stycke text.
Och så länge amerikaner ser frihet och trygghet på så olika sätt, kommer de där 27 orden fortsätta att dela landet.
Källor: U.S. National Archives – Britannica – BBC
