Jens Asbjørn Bøgen
Hollywood har haft fel många gånger genom åren!
Hollywood har haft fel många gånger genom åren!
Shiver me Timbers!
Eller något åt det hållet – förstås med ett rungande ”jaaaarh”.
De flesta av oss har en tydlig bild av pirater som blodtörstiga, svärdsvingande skurkar med ögonlapp och papegoja på axeln – besatta av rom, guld och kvinnor.
Men den bilden är långt ifrån sanningen.
Skyll på Hollywood
Det är knappast förvånande att vi föreställer oss pirater på det sättet – det är filmer, tv-serier, böcker och serietidningar som har format vår uppfattning.
I själva verket hade pirater en avancerad kultur – och på flera sätt låg de före sin tid.
Demokratiska principer till havs
Till skillnad från flottans strikta hierarkier styrdes många piratskepp på 1700-talet enligt demokratiska principer.
Besättningen valde sin kapten och röstade om viktiga beslut – från stridsplaner till ruttval.
En kapten kunde avsättas med enkel majoritet.
Kompensation vid skador
Piratkoderna innehöll ofta bestämmelser om skadestånd.
Att förlora en lem kunde ge rejäl ersättning.
Det stärkte både lojaliteten och moralen – och erbjöd ett skydd få samtida yrken kunde mäta sig med.
Flaggor med budskap
Jolly Roger är ikonisk i dag, men pirater använde flera olika flaggor för att signalera sina avsikter.
En röd flagga innebar ”ingen pardon”, medan en svart kunde ge möjlighet att kapitulera.
Vissa bytte flagg under attack för att förvirra eller skrämma sina offer.
De begravde inte skatter
Myten om nedgrävda skatter har sitt ursprung i fiktion som Skattkammarön.
I verkligheten spenderades bytet ofta snabbt – på mat, dryck, vapen och spel.
Att gömma guld var både opraktiskt och riskabelt, särskilt eftersom få pirater förväntade sig att leva länge.
Vissa hade lagligt stöd
Inte alla pirater var brottslingar. ”Kapare” hade statligt utfärdade brev (så kallade letters of marque) som gav dem rätt att angripa fiendefartyg under krig.
Gränsen mellan patriotism och plundring var tunn – många fortsatte med piratverksamhet även i fredstid.
Kvinnor kunde styra däcket
Det var ovanligt, men kvinnor förekom bland pirater – ibland i förklädnad, ibland öppet.
Anne Bonny och Mary Read är de mest kända, men fler agerade i det fördolda.
De visade sig ofta vara lika skoningslösa som sina manliga kollegor.
Karibiska pirathamnar var mångkulturella
Hamnar som Nassau på Bahamas utvecklades till piratnästen med en blandning av européer, förrymda slavar, ursprungsbefolkning och andra samhällsutstötta.
Piratbesättningar var ofta etniskt blandade, och svarta pirater kunde nå ledarpositioner.
Samkönade partnerskap till havs
I delar av Karibien, särskilt bland franska bukaniärer, förekom ett system kallat matelotage (från franskans matelot, sjöman).
Det var ett partnerskap mellan två män som innebar delat bohag, ömsesidig arvsrätt och nära gemenskap – ibland romantisk eller sexuell, men inte alltid.
