Mimmo Wiestål Fischetti
Greta Thunberg har under 2025 tagit sin aktivism in i nya rum – juridiken, hamnarna och krigets humanitära frontlinjer – samtidigt som hon fortsatt pressa fossilindustrin på gatan. Året har präglats av både bakslag och spektakulära aktioner, där klimatkampen allt oftare kopplats till större frågor om mänskliga rättigheter och global rättvisa.
Klimatstämningen som nådde högsta domstolen – och stoppades
En av årets tyngsta milstolpar kom i februari, när Thunberg tillsammans med ungdomsgruppen Aurora drev en historisk klimatprocess mot svenska staten. Målet handlade om att Sverige, enligt de unga aktivisterna, bryter mot mänskliga rättigheter genom otillräcklig klimatpolitik.
Men Högsta domstolen avvisade stämningen och slog fast att svenska domstolar inte kan tvinga fram politiska beslut om klimatåtgärder. Samtidigt öppnade domstolen för att framtida mål kan prövas om de mer direkt rör individuella rättighetsbrott. Aurora-gruppen har sagt att de ska leta nya juridiska vägar vidare, enligt Reuters.
Aktion i Köpenhamn: Maersk i fokus
I maj riktades strålkastarljuset mot Danmark. Thunberg deltog då i en aktion där aktivister ockuperade Maersk Tankers kontor i Köpenhamn. Protesten hade dubbla budskap: dels krav på stopp för fossiltransporter, dels kritik mot rederiets påstådda kopplingar till vapenlogistik i kriget i Gaza.
Aktionen blev kortvarig men effektiv i medierna och visar hur Thunberg 2025 rör sig mellan klimatfrågan och ett bredare antikrigs- och rättviseperspektiv, skriver Maritime Executive.
Gaza-flottiljerna: Klimatrösten i humanitär sjöblockad
Under våren och sommaren blev Thunbergs engagemang i Freedom Flotilla Coalition en av årets mest omtalade satsningar. I juni seglade hon från Italien med en hjälpbåt mot Gaza för att utmana Israels sjöblockad och leverera humanitär hjälp. Enligt AP beskrev Thunberg resan som en moralisk skyldighet när omvärlden misslyckas med att skydda civila, skrev AP.
Försöket följdes av internationell dramatik. Flottiljen stoppades av israeliska styrkor, och Thunberg deporterades senare tillbaka till Sverige, enligt Reuters.
I september var hon med igen – denna gång på en större flottilj från Barcelona. Under resan kritiserade hon Storbritanniens regering och uppmanade premiärminister Keir Starmer att agera för att stoppa det hon kallade en pågående humanitär katastrof, enligt The Guardian.
Thunbergs linje har varit tydlig: klimatkrisen går inte att separera från krig, blockader och politiskt förtryck. Den hållningen har fått både stöd och hård kritik, men den har också breddat hennes roll i den globala aktivismen.
Fossilfronten i Norden: blockad mot norsk olja
I augusti återvände Thunberg tydligt till klimatkampens kärna när hon deltog i en stor blockad mot Norges största oljeraffinaderi. Enligt Le Monde samlade demonstrationen omkring 200 aktivister som krävde ett slut på norsk oljeexpansion. Aktionen knöt an till hennes långvariga budskap: att nya fossilprojekt är oförenliga med klimatmålen.
Ett år av breddning – och fortsatt konfrontation
2025 har inte varit Thunbergs mest klassiska “skolstrejksår”. I stället har hon rört sig i flera parallella spår:
- Rättsligt tryck mot staten, även om processen stoppades.
- Direkta aktioner mot fossilindustrin i Norden.
- Humanitär och politisk aktivism kopplad till Gaza, där klimatfrågan vävts ihop med internationell rätt och mänskliga rättigheter.
Summan blir ett år där Greta Thunberg både förlorat en stor juridisk strid och samtidigt flyttat fram sina positioner i offentligheten. Oavsett var man står politiskt har hon under 2025 fortsatt vara en av Europas mest synliga – och mest omstridda – aktivister.
