Hatet i klassrummen: Hitlerhälsningar, hakkors och hot mot judar

I svenska skolor förekommer hets mot folkgrupp i form av Hitlerhälsningar och hakkors. En granskning av domar från 2015 till 2024 visar att det är judar som drabbas mest – och att Simrishamn och Sundsvall är de kommuner där flest elever har dömts.

Nästan hälften av åtalade elever döms

Nyhetsbyrån Siren har låtit sammanställa domar gällande hets mot folkgrupp där skolelever varit inblandade. Sammanlagt rör det sig om cirka 120 elever som åtalats under en nioårsperiod – varav ungefär hälften har dömts, skriver TV4 Nyheterna. 

Majoriteten av brotten har skett under skoltid och på skolområdet. En tydlig koncentration syns i Simrishamn och Sundsvall, där flest dömda elever finns.

Judar särskilt utsatta – tre av fyra fall

Tre av fyra domar gäller antisemitism. Det handlar om allt från ritade hakkors till nazisthälsningar inför klasskamrater och lärare.

Ett exempel är en elev i Trosa som gjorde Hitlerhälsning under en spansklektion. I Simrishamn sträckte fem elever ut armarna i en skolfotografering – något de själva förnekade var en nazisthälsning.

I ett annat fall i Botkyrka dömdes en elev efter att ha delat en animerad film där personer skyfflas in i ett brinnande hus av en stridsvagn med hakkors. Eleven skrev också positivt om Hitler i klasschatten.

Även svarta och HBTQI-personer drabbas

Hatbrott riktade mot svarta är näst vanligast och förekommer i ungefär var fjärde dom. I Upplands-Bro sparkade en elev en tjej i huvudet, kallade henne ”apa” och ”neger”, och skrek ”vit makt” samtidigt som han heilade.

HBTQI-personer är också måltavlor. I Tingsryd dömdes en elev för att ha hotat att döda ”alla bögar”. I Olofström skrev en annan att homosexuella borde gasas – även det i en klasschatt.

Brotten sker ofta i sociala medier

Många av de dömda hatbrotten har ägt rum digitalt, framför allt på plattformar som Snapchat och Instagram, där klassgrupper används för att sprida hat och hot. De allra flesta som förekommer i domarna är pojkar mellan 15 och 17 år.

– Den här typen av uttryck borde inte förekomma alls i skolan. Det är ett misslyckande i värdegrundsarbetet och begränsar andra elevers fri- och rättigheter, säger Christer Mattsson, forskare vid Segerstedtinstitutet, till Nyhetsbyrån Siren.

Färre domar – men problemen kvarstår

Antalet domar för hatbrott i skolmiljö har minskat jämfört med tidigare år. Men enligt Christer Mattsson är problemet långt ifrån löst.

– Rasismen finns i hela landet, men i vissa kommuner är den mer synlig och direkt. Där har skolan också svårare att hantera den, säger han.