Inför sin avresa till NATO-toppmötet i Vilnius framförde Erdogan nya krav för att ge Sveriges ansökan grönt ljus: EU ska återuppta de tidigare förhandlingarna om att släppa in Turkiet i unionen.
Erdogan hävdar att Turkiet har väntat på EU:s tröskel i över 50 år. Enligt Erdogan beror Turkiets godkännande av den svenska NATO-ansökan också på avtalet från NATO-toppmötet i Madrid i juni förra året.
Avtalet undertecknades av Sverige, Finland och Turkiet för att låta de nordiska länderna gå med i NATO.
Reaktioner: Erdogans nya krav höjer insatserna i förhandlingarna, menar Turkietkännaren Aras Lindh från Utrikespolitiska institutet. Lindh anser att Erdogan utnyttjar situationen för att uppnå sina egna mål.
Han menar dock att Erdogans krav på EU-samtal tyder på att Erdogan har en överdriven tro på sin egen förhandlingsposition. Å andra sidan stöder NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg Turkiets önskan om att bli medlem i EU.
Han säger samtidigt att Sverige har uppfyllt förra årets avtal från Madrid.
Konsekvenser:
Om Erdogan håller fast vid detta krav ser det ut att stänga vägen in i NATO för Sverige under en lång tid. Levin menar dock att man ska vara försiktig när man tolkar uttalandet.
Han säger att det kommer att klarna efter mötet med statsminister Ulf Kristersson. Levin tror att ett eventuellt köp av amerikanska F-16 stridsflygplan väger tyngre för Turkiet än återupptagna samtal om EU-medlemskap.