Kathrine Frich
Trumps politik har satt punkt för Pax Americana.
Europa står inför avgörande beslut. Gamla säkerhetspolitiska antaganden gäller inte längre, samtidigt som globala maktförhållanden omformas.
Estlands tidigare president Toomas Hendrik Ilves kräver ett nytt tänkande och kritiserar både USA och Europas egen tvekan.
I en intervju med den finländska public service-kanalen Yle beskriver Ilves situationen som en historisk vändpunkt för Europeiska unionen.
Europas öppna frågor
Enligt Ilves har Europa i många år dragit nytta av stabilitet utan att investera tillräckligt i sina egna strukturer. Det märks särskilt inom försvar, teknologi och energipolitik.
En splittrad kapitalmarknad har bromsat Europas innovationsförmåga, sade Ilves i intervjun med Yle. Utan gemensam finansiering går det varken att genomföra energiomställningen eller bygga upp egna AI-kapaciteter.
Den inre marknaden är dessutom ofullständig. Varor kan röra sig fritt, men tjänster är ofta fortfarande bundna till nationella gränser.
Krav på enhet
Ilves förespråkar ett mer integrerat Europa, även om han avvisar begreppet förbundsstat. Det avgörande är konkreta politiska steg snarare än symboliska debatter.
Han nämnde gemensam skuldsättning, fullbordade inre marknader och samordnad försvarsupphandling som centrala byggstenar. Om EU med 27 medlemsländer förblir handlingsförlamat ser Ilves också ett tätare kärn-Europa som möjligt.
Den tidigare presidenten är sedan 2024 medlem i den paneuropeiska rörelsen Volt Europa.
USA:s roll
Ilves placerar också Europas situation i ett amerikanskt sammanhang. Donald Trumps presidentskap har, enligt honom, skakat den internationella ordning som funnits sedan andra världskriget.
Den så kallade Pax Americana har avslutats på kort tid, sade Ilves till Yle. USA:s utrikespolitik har förändrats så mycket att traditionella allianser inte längre framstår som tillförlitliga.
Särskilt oroande är en amerikansk säkerhetsstrategi som tycks innehålla en fientlig hållning gentemot EU.
Kongressen som broms
Trots detta ser Ilves en stabiliserande faktor i USA. Kongressen är betydligt mer Europavänlig än den sittande administrationen och sätter gränser för extrema kursändringar.
En uppdelning av världen i inflytelsesfärer mellan USA, Ryssland och Kina är därför svår att genomföra. Trumps agerande, menar Ilves, beror mer på parlamentet än vad man ofta antar.
Ukraina som prövosten
När det gäller kriget i Ukraina varnar Ilves för allvarliga följder av ett nederlag för Kyiv. Miljontals människor kan tvingas fly, sade han med hänvisning till ryska krigsbrott:
”Tror någon på allvar att 35 miljoner ukrainare, efter massakrerna och våldtäkterna i Butja eller Irpin, skulle stanna kvar?”
Europa är inte förberett på en sådan flyktingrörelse, menar han.
Inte heller efter ett eventuellt krigsslut får Europa återgå till det normala med Ryssland. Sanktioner är enligt Ilves det enda effektiva påtryckningsmedlet.
De nordiska och baltiska länderna samt Polen varnade tidigt för Ryssland, konstaterade Ilves. Kriget har i grunden bekräftat den synen.
Europa står inför ett avgörande vägval. EU måste lära sig att säkra sin egen trygghet och ekonomiska styrka istället för att förlita sig på gamla garantier.
Hur beslutsamt unionen agerar kommer att avgöra dess roll i den framtida världsordningen.
Källa: Yle
