En tillbakablick: Varför bröt fredssamtalen mellan Ryssland och Ukraina samman år 2022?

Länderna möttes vid förhandlingsbordet våren 2022, kort efter att kriget började – men flera faktorer ledde till att samtalen avslutades.

Möjliga fredssamtal

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har utmanat Rysslands president Vladimir Putin att mötas ansikte mot ansikte i Istanbul, Turkiet, på torsdag för att inleda fredssamtal.

Har inte mötts på flera år

Det är fortfarande osäkert om samtalen faktiskt kommer att äga rum, men om de gör det blir det första gången de stridande länderna för fredssamtal sedan våren 2022 – samtal som inte slutade väl.

Vad hände 2022?

Den 28 februari 2022 möttes ryska och ukrainska förhandlare i Belarus, bara fyra dagar efter den fullskaliga invasionen. Senare hölls möten via videolänk, och den 29 mars samma år träffades länderna igen i Istanbul.

Sammanbrott

I mitten av april, efter att länderna utbytt flera utkast, kollapsade dock förhandlingarna.

Vad föreslog Ukraina?

Förra året publicerade The New York Times de utkast som utbyttes mellan Ukraina och Ryssland. Enligt dokumenten var Ukraina berett att bli en permanent neutral, alliansfri och kärnvapenfri stat för att få ett slut på blodspillan. De var också beredda att i praktiken utesluta medlemskap i NATO genom att förbjuda utländska trupper och vapen på sitt territorium.

Vad ville Ukraina få i gengäld?

Ukraina krävde dock säkerhetsgarantier i utbyte. Dessa garantier skulle ges av en grupp länder, inklusive de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd: Kina, Storbritannien, USA, Frankrike och Ryssland.

Vad krävde Ryssland?

Enligt Reuters krävde Ryssland att Ukraina erkände ryska som ett officiellt statsspråk samt att Ukraina skulle sätta stopp för diskrimineringen av rysktalande – en diskriminering som Ukraina förnekar existerar.

Ryskt veto

När det gäller säkerhetsgarantierna ville Ukraina att garanterna skulle ingripa om Ukraina attackerades. Ryssland insisterade dock på att ett sådant beslut skulle kräva enhällighet – vilket i praktiken skulle ge Ryssland veto.

Storleken på Ukrainas försvar

En annan tvistepunkt var storleken på Ukrainas väpnade styrkor. Moskva krävde att den ukrainska armén skulle begränsas till högst 85 000 soldater, 342 stridsvagnar och en räckvidd på 40 km för missiler. Kyiv var berett att acceptera en gräns på 250 000 soldater, 800 stridsvagnar och en missilräckvidd på 280 km.

Vändpunkten

Förhandlingarna kollapsade slutligen när Ukraina började trycka tillbaka de ryska styrkorna på slagfältet. Dessutom hade Ukraina visat påstådda bevis för ryska krigsförbrytelser, vilket väckte internationell fördömande. Samtidigt ökade västvärlden sitt militära stöd till Ukraina och införde hårdare sanktioner mot Moskva – något som gjorde Ukraina mindre benägna att gå med på ryska krav.

Har något förändrats?

Medan de ursprungliga fredssamtalen främst handlade om Ukrainas suveränitet, verkar konflikterna i dag mer kretsa kring specifika territorier.

Putins krav

Rysslands president Vladimir Putin kräver att Ukraina drar sig helt tillbaka från de fyra regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Ryssland har utropat dessa regioner som ryskt territorium – trots att ryska styrkor inte kontrollerar hela områdena.

Zelenskyjs avslag

Kyiv å sin sida säger att Ukraina aldrig kommer att erkänna den ryska ockupationen av ukrainskt territorium som laglig. Zelenskyj har dock erkänt att de ukrainska styrkorna i dagsläget inte har möjlighet att återta områdena.