Ny opinionsmätning visar: ukrainare tror på fredsförhandlingarna

Efter år av konflikt drivs samhället inte längre av enkla svar, utan av en komplex blandning av trötthet, motståndskraft och olöst hopp.

Nya opinionsmätningar och sociologiska analyser visar att även om de flesta ukrainare fortfarande avvisar kapitulation, ser många nu diplomati som den enda realistiska vägen framåt.

Mellan förtvivlan och hopp

Enligt en sociologisk analys av Oleksii Antypovytj, chef för Rating Group, kan ukrainarnas känslomässiga tillstånd 2025 beskrivas som dystert men inte besegrat.

I en intervju med RBC Ukraine sade han: „If we were to sum up the year 2025 in one word, it would be depression. But, in two words: depression and hope. The majority is waiting for the signing of a peace agreement.“

År av ständig press, förluster och osäkerhet har tärt på moralen.

Vardagslivet fortsätter, men krigets påfrestningar har blivit djupt inbäddade i samhället.

Samtidigt är förväntningarna på ett framtida fredsavtal fortfarande utbredda, även om tilliten till hur och när det kan ske är skör.

Klyftan mellan öst och väst

Synen på kompromisser skiljer sig markant mellan regionerna. I västra Ukraina, där kriget känns mindre direkt, är motståndet mot territoriella eftergifter starkast, och många menar att kampen måste fortsätta.

I de östra regionerna närmare fronten har ständiga beskjutningar och drönarattacker förändrat perspektiven.

Där är invånarna mer öppna för kompromisser, ifrågasätter kostnaden för det fortsatta kriget och frågar sig varför lidandet måste fortsätta.

Sammantaget ökar motståndet mot territoriella eftergifter gradvis från öst till väst, vilket speglar hur närheten till våld formar politiska attityder.

Förhandlingar, inte kapitulation

På nationell nivå anser nästan två tredjedelar av ukrainarna att kriget endast kan avslutas genom diplomati, medan omkring en tredjedel stödjer fortsatt strid tills Ukraina återställer sina gränser från 1991 eller 2022.

När de tillfrågade fick bedöma realistiska utfall såg nära 80 procent förhandlingar som den enda genomförbara lösningen.

Av dessa stöder 60 procent samtal med internationella partners, medan 20 procent förespråkar direkta förhandlingar med Ryssland.

Drygt 10 procent vill fortsätta kriget tills alla ockuperade territorier har befriats.

Stödet för förhandlingar innebär dock inte acceptans av territoriella förluster.

Antypovytj betonade att de ockuperade områdena förblir en samhällelig ”röd linje” och sade: „Nobody will recognize the occupied territories as Russian, and nobody wants withdrawal from areas under Ukrainian control.“

Sprickor och framtida risker

Skillnader mellan östra och västra regioner, liksom mellan frontveteraner och civila, fortsätter att prägla sociala spänningar.

Ett annat orosmoment är demografin.

Nästan en tredjedel av ukrainarna som lever utomlands planerar inte längre på allvar att återvända, vilket väcker oro för en långsiktig befolkningsminskning.

Enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst kan februari 2026 erbjuda en verklig möjlighet till ett fredsavtal, även om en sådan överenskommelse sannolikt skulle innebära smärtsamma val och eventuellt en nationell folkomröstning.

Källor: RBC Ukraine, Rating Group, Ukrainas militära underrättelsetjänst, Ziare.com