Kathrine Frich
Dokumentären visar hur barn görs till verktyg för statens budskap.
Dokumentären visar hur barn görs till verktyg för statens budskap.
En lärare blir filmare i Putins Ryssland
En rysk lärare filmade den statliga propagandakampanjen på sin egen skola efter invasionen av Ukraina.
Materialet blev grunden för den nya dokumentären Mr Nobody vs. Putin.
Filmen visar hur en vanlig lärare blev en tyst utmanare av regimen.
Premiär på stora festivaler
Mr Nobody vs. Putin, regisserad av David Borenstein tillsammans med Pavel Talankin, hade premiär på Sundance i år och vann Juryns specialpris.
I Rumänien visas filmen på festivalerna i Arad och Astra i oktober.
Nu är den Danmarks bidrag till Oscarskategorin för bästa internationella film.
Undervisning som motstånd i en militariserad skola
Filmen skildrar hur det vanliga skollivet slogs sönder efter Rysslands invasion 2022.
Skolor förvandlades till platser för ”ny patriotisk fostran”, där barn tvingades bära uniform, marschera och upprepa statliga slagord.
Läraren Pasha beordrades att filma dessa evenemang och ladda upp dem i statliga system.
En lärare mitt i propagandamaskinen
När han arbetade på skola nr 1 i Karabash dokumenterade Talankin – kallad ”Pasha” – allt han såg.
Resultatet blev en berättelse i första person om hur skolan steg för steg förvandlades till ett redskap för statens propaganda.
”Det är som att leva i ett rum vars väggar blir trängre och trängre … Man vet att man inte kan ändra något … Jag vill inte vara en bricka för regimen,” säger han till kameran.
Flykt med avgörande filmmaterial
Sommaren 2024, efter att läsåret avslutats, flydde Pasha till Tjeckien med råmaterial filmat under mer än två år.
Flykten organiserades med hjälp av vänner och medarbetare som redan börjat sätta ihop filmen utanför Ryssland.
Filmskapande under hot
När filmen klipptes samarbetade Borenstein och Talankin med BBC och andra bolag för att ta bort allt som kunde äventyra de som syns på bild.
Pasha själv hade redan lämnat Ryssland.
Klippningen balanserade mellan censur, statliga risker och rädslan för att bli avslöjad.
Osäkerhet och makt i klassrummet
Filmen kontrasterar barnens liv mot den politiska hårdheten. I en scen säger en historielärare:
”Vi kommer att förstöra Ukraina på några dagar.”
Eleverna svarar med tystnad – filmen lämnar frågan öppen om de tror på orden eller bara uthärdar indoktrineringen.
Små sprickor i lydnaden
Pasha visar motstånd i det lilla: innan en lärare läser ett statligt manus varnar han eleverna att det är påtvingat.
Han ber dem blinka om de känner sig pressade.
Läraren blinkar – och eleverna viskar: ”Vi måste rädda läraren.”
Sådana ögonblick visar att motstånd finns även inne i systemet.
Från klassrum till frontlinje
Några av Pashas tidigare elever blev soldater eller påverkades av mobiliseringsorder.
En ung man, Vanja, tvingades in i tjänst.
Pashas relation till sina elever speglar hans större uppdrag – att visa hur kriget och propagandan genomsyrar alla nivåer av livet.
Dokumentär som personlig bekännelse
Filmen är rå och intim. Den använder voice-over och närbilder för att visa hur regimen tar över utbildningen.
Pashas hem – med en valp, en papegoja och några få ägodelar – blir en del av berättelsen och visar hur även det privata rummet politiseras.
Propaganda från tidig ålder
Dokumentären visar hur barn görs till bärare av budskap.
De marscherar i khakifärgade baskrar, tränar paradövningar, deltar i patriotiska ceremonier.
Filmen framställer detta som en långsiktig strategi: att prägla sinnen från allra yngsta ålder.
