Jens Asbjørn Bøgen
Den sanktionerade miljardären ser fyra möjliga framtider för Ryssland.
När ett långvarigt krig drar ut på tiden kommer de mest skrämmande hoten inte alltid från slagfältet. De kommer inifrån.
En framstående miljardär har nu brutit tystnaden för att varna för en mörk framtid som hotar Moskva.
Krigsherrar och stridsspetsar
En av Rysslands rikaste män har utfärdat en isande varning om sitt hemlands framtid. Gödselmiljardären Andrej Melnitjenko tillbringade nästan 60 timmar i samtal med The Economist om landets utdragna krig i Ukraina.
Enligt The Economist varnar Melnitjenko för att Ryssland snart kan glida rakt in i anarki. Den centrala makten skulle helt enkelt kunna kollapsa.
Detta sammanbrott skulle leda till att tungt beväpnade lokala krigsherrar strider mot varandra om kontrollen över nationens enorma naturrikedomar. Ännu värre är att dessa laglösa befälhavare skulle kunna ta kontroll över Rysslands massiva kärnvapenarsenal.
Fyra möjliga framtider
Kärnvapenkaos är inte det enda katastrofscenariot på bordet. Industrialisten anser att Ryssland också skulle kunna sluta som en ekonomisk vasallstat dominerad av Kina.
Alternativt kan landet förvandlas till en gigantisk, isolerad fästning liknande Nordkorea. Det skulle innebära att leva i ett tillstånd av permanent krig samtidigt som man är isolerad från den globala ekonomin. Ingen vinner i den situationen.
The Economist noterade att Melnitjenko inte ser någon enkel väg ut ur denna fälla. Han hävdar att eskalering inte kommer att leda till fred och efterlyser i stället en diplomati baserad på ömsesidig samexistens. Våld har misslyckats.
Bakom hans ord ligger ett tydligt budskap till Kreml: Det är dags att avsluta Rysslands enmansstyre om landet ska överleva.
Skrämselpropaganda eller verklig strävan efter förändring?
Det är sällsynt att höra en rysk oligark uttala sig mot Kreml, men analytiker är oense om huruvida Melnitjenko faktiskt bryter med etablissemanget.
Det har förekommit flera nyhetsrapporter om missnöje bland den ryska eliten gällande Kreml och kriget i Ukraina, vilket stödjer intrycket av att någon ”bryter med etablissemanget”.
Men vissa pekar på att Melnitjenkos varningar tycks spegla Kremls välkända strategi med skrämselpropaganda, vilket väcker frågor om huruvida oligarken egentligen bara används som en förlängd arm för Kremls propaganda.
Historiska ekon
Detta är inte första gången ryska företagsledare har protesterat under en misslyckad konflikt. År 1905 tvingade det militära nederlaget mot Japan tsar Nikolaj II att dela makten med ett parlament. Det var en viktig vändpunkt.
Då hävdade industrialister att total diktatur dömde landet att halka efter Europa. Men dessa tidiga reformer krossades snabbt, vilket öppnade dörren för en våldsam revolution ett decennium senare.
I dag står Vladimir Putin inför ett liknande dilemma. Att fortsätta kriget skapar ilska på hemmaplan, men om han backar riskerar han att förlora sitt grepp om makten.
Om Kreml vägrar att reformera sig kan miljardärens mörkaste förutsägelse lätt bli verklighet.
