Mimmo Wiestål Fischetti
USA:s attacker mot Iran har skakat om hemmaplan – och nu växer sprickorna även bland Donald Trumps egna.
Medan vissa republikaner hyllar hårdlinjen, varnar kritiker i kongressen och i MAGA-rörelsen för att det här är raka motsatsen till det Trump en gång sålde in som “America first”.
Samtidigt visar en ny Reuters/Ipsos-mätning att stödet i väljarkåren är svalt.
Sprickan går rakt genom Trumps koalition
Trump slog igenom politiskt med löftet om att USA skulle sluta fastna i långa krig utomlands. Därför blir reaktionerna extra laddade när USA nu trappar upp militära insatser mot Iran.
USA-kännaren Jakob Stenberg beskriver ett läge där väljarkåren dras åt olika håll: delar av Republikanerna ser styrka och avskräckning – medan andra, särskilt i den mer isolationistiska MAGA-fåran, är djupt skeptiska till nya krigsengagemang, skriver SVT.
En mätning som sticker: bara runt var fjärde stödjer attackerna
En färsk opinionsmätning från Reuters/Ipsos pekar på att bara ungefär en fjärdedel av amerikanerna stödjer attackerna. Många uppger i stället oro för att Trump är för snabb att ta till militärt våld, och en stor andel är osäkra, enligt Al Jazeera.
Det är en siffra som gör frågan politiskt giftig: Trump kan inte räkna med att opinionen automatiskt sluter upp bakom honom – och i ett polariserat USA kan även en mindre väljarförflyttning bli avgörande inför mellanårsvalet 2026.
“America first” får ny innebörd – och det provocerar
Kritiken inom högern handlar inte bara om riskerna i Iran, utan om vad Trumps slogan egentligen betyder 2026.
Flera Trumpallierade har ifrågasatt hur militära attacker i Mellanöstern går ihop med löftet att sätta USA först. I den debatten har även profiler som Marjorie Taylor Greene lyfts fram som exempel på republikanska röster som markerar mot en mer interventionistisk linje.
Samtidigt har Trump själv motiverat insatsen med att det handlar om att skydda amerikanska liv och intressen – ett resonemang som enligt kritiker flyttar gränsen för vad “America first” kan användas till, skriver CBS News.
Mellanårsvalet 2026: risk om kriget drar ut och ekonomin viker
På kort sikt behöver splittringen inte bli akut för Trump. Men om konflikten utvecklas till ett långdraget krig med amerikanska dödsoffer – och om ekonomin samtidigt försämras – kan frågan snabbt bli ett stort inrikespolitiskt sänke.
Flera rapporter beskriver också hur oron växer kring konsekvenserna av en bredare regional konflikt och de politiska följdfrågorna hemma i Washington, det skriver The Guardian.
“Han vill sätta avtryck” – men priset kan bli högt
I bakgrunden finns också en mer personlig drivkraft: viljan att lämna ett historiskt avtryck. Enligt resonemang som lyfts i rapporteringen kan Trump se ett möjligt regimskifte i Iran som en stor politisk trofé – även om vägen dit är osäker och riskfylld.
Det är ett högt spel: om det lyckas kan Trump hävda att han “vann” där andra misslyckats. Men om kriget biter sig fast i vardagen – med ökade kostnader, osäkerhet och fler soldater som kommer hem i kistor – kan samma beslut bli det som definierar hans mandatperiod på ett helt annat sätt.
