Kathrine Frich
En förändring i USA:s viseringspolitik har utlöst oväntade diplomatiska konsekvenser långt bortom Washington.
Flera afrikanska länder som påverkas av beslutet omprövar nu sina utrikespolitiska partnerskap.
Nya viseringsregler
I början av januari införde USA:s utrikesdepartement nya viseringsregler som kräver att medborgare i utvalda länder betalar en återbetalningsbar säkerhetsdeposition på omkring 156.000 kronor innan deras ansökningar behandlas.
Listan omfattar Bhutan, Botswana, Guinea, Guinea-Bissau, Namibia, Centralafrikanska republiken och Turkmenistan.
Amerikanska tjänstemän uppgav att syftet med åtgärden är att minska överskridanden av viseringar och andra överträdelser.
Enligt PAP har listan sedan dess utökats till 13 länder, varav 11 i Afrika.
Afrikansk reaktion
Vissa av de drabbade länderna har reagerat genom att söka bredda sina internationella relationer.
Botswana meddelade planer på att stärka sin diplomatiska närvaro utomlands genom att öppna en ambassad i Moskva.
PAP rapporterade att Botswanas utrikesminister Phenyo Butale har bjudit in Ryssland att samarbeta kring utvinning av sällsynta jordartsmetaller och diamanter, sektorer som är avgörande för landets ekonomi.
Steget signalerar en tydlig förskjutning i det diplomatiska fokuset efter USA:s beslut.
Namibia följer efter
Namibia har vidtagit liknande åtgärder. Enligt PAP har landet bjudit in Ryssland att delta i projekt kopplade till diamant- och uranbrytning.
Dessa resurser är strategiskt viktiga både ekonomiskt och geopolitiskt. Ett ökat ryskt engagemang kan förändra hur Namibia utvecklar och marknadsför sina råvaror.
Initiativet tyder på att frustrationen över viseringsrestriktionerna påskyndar bredare strategiska omprövningar.
Växande lista
Länder som redan omfattas av kravet på deposition inkluderar Gambia, Mauretanien, Malawi, Tanzania, São Tomé och Príncipe samt Zambia.
Tillsammans med de nyligen tillagda staterna utgör majoriteten av de drabbade afrikanska nationer.
Analytiker menar att listans omfattning har förstärkt uppfattningen att afrikanska länder drabbas oproportionerligt.
Den uppfattningen har ökat intresset för alternativa partnerskap.
Källor: PAP, USA:s utrikesdepartement, O2.
