Ida Hansson
Att säga positiva saker till sig själv har blivit en självhjälpstrend på sociala medier. Löftet är enkelt: upprepa rätt meningar ofta nog, så mår du bättre.
Men enligt El Economista är forskningsläget mer nyanserat.
Psykologer ser vissa effekter, men långt ifrån den mirakellösning som ofta säljs in.
Mer än hype
Bakom metoden finns självbekräftelseteorin, som psykologen Claude Steele utvecklade i slutet av 1980-talet. Tanken är att människor vill se sig själva som värdefulla och kompetenta.
Utifrån den teorin kan positiva affirmationer hjälpa till att skydda självkänslan, särskilt när den utsätts för press. Därför har metoden fått stort genomslag både i terapiinspirerat innehåll och i vardaglig självhjälp.
Enligt El Economista visade en forskningsöversikt från 2025, som vägde samman 67 studier, att personer som skrev eller upprepade positiva affirmationer fick en något bättre självbild och en något starkare känsla av närhet till andra.
Men effekten beskrivs samtidigt som liten, vilket gör att forskare inte ser affirmationer som någon enkel genväg till lycka.
När det slår fel
Det är också här kritiken kommer in.
Samma typ av budskap kan bli problematisk om de används för att trycka bort verkliga känslor.
I svåra situationer kan ständig positivitet övergå i det som ofta kallas toxisk positivitet, alltså när obehag, sorg eller stress förnekas i stället för att bearbetas.
El Economista lyfter också att affirmationer kan ge en snabb känsla av belöning, men att jakten på att alltid känna sig stark och positiv riskerar att bli både orealistisk och utmattande.
Dessutom har senare studier inte alltid kunnat upprepa de positiva resultaten, vilket gör att forskare fortfarande inte säkert vet vem som faktiskt har störst nytta av metoden.
Det som hjälper mer
Det som verkar spela större roll är inte hur positivt budskapet är, utan hur man pratar med sig själv när livet är svårt.
Forskning pekar på att självmedkänsla ofta fungerar bättre. Att tänka att något faktiskt är jobbigt, och att den känslan är mänsklig, kan ge mer stabilt stöd än tomma peppfraser.
En annan metod är att skapa mental distans, till exempel genom att formulera sina tankar i tredje person.
Det kan hjälpa människor att reglera känslor och se situationen klarare.
Källa: El Economista
