Brukar du skriva under så här? Din signatur säger mer om dig än du tror

Små vardagsvanor säger ibland mer om oss än vi själva märker.

Det kan handla om hur vi pratar i telefon, hur vi skriver ett meddelande eller hur vi fyller i en blankett.

För många är sådana rutiner bara något som går av sig självt, men ändå kan små detaljer få andra att lägga märke till oss.

Särskilt när det handlar om något så personligt som namnet vi bär med oss varje dag.

Säger mer om dig än du tror

Enligt sajten Diario Uno kan en namnteckning tolkas som mer än en snabb avslutning på ett dokument.

Inom grafologi ses den som ett uttryck för hur en person visar upp sig och hur personen förhåller sig till sin egen identitet.

Det gäller även när någon väljer att skriva under med bara den första bokstaven i sitt förnamn. För vissa kan det se ut som en ren stilfråga, särskilt i jobbmejl, brev eller på olika handlingar.

I grafologisk tolkning får valet ändå en större betydelse. Initialen kopplas där till personliga mål, ambitioner och bilden av hur man vill träda fram inför andra.

Kan väcka frågor

Det finns också en skillnad mellan handstilen och själva namnteckningen. Handstilen sägs spegla det sociala jaget, medan signaturen kopplas till det mer privata jaget.

När de två uttrycken skiljer sig mycket åt kan det, enligt grafologin, tyda på att personen visar upp en sida utåt som inte helt stämmer med det inre jaget. Det handlar då om en möjlig dubbelhet i sättet att vara bland andra.

Särskilt mycket uppmärksamhet får initialen när den är ovanligt stor jämfört med resten av namnteckningen. En sådan skillnad beskrivs i texten som ett tecken på att personen kan bära på misstänksamhet eller ha svårt att lita på andra.

Det betyder inte att varje snabb kråka på ett papper säger hela sanningen om en människa.

Grafologi bygger på tolkningar om hur små detaljer i en signatur kan få symbolisk betydelse.

För den som ofta använder sin initial kan det därför vara en intressant detalj att lägga märke till. Inte för att ändra sin namnteckning, utan för att se hur en gammal vana kan läsas av andra.