Därför kan stress trigga håravfall – och ibland starta något mycket större

Det har länge betraktats som ett diffust samband, men ny forskning börjar avslöja hur stress faktiskt kan attackera hårsäckarna – och varför effekten ibland dröjer sig kvar långt efter att livet har lugnat ner sig.

Enligt Harvard Gazette visar en ny studie att kroppens egen akutreaktion kan sätta igång en kedja av biologiska misstag som i vissa fall fungerar som en gnista till autoimmuna processer.

Ett nytt sätt att se på håravfall

Traditionellt har tillfälligt håravfall kopplats till ett slags chocktillstånd i kroppen. Men forskargruppen kring Ya-chieh Hsu vid Harvard visar att det handlar om två helt olika processer — och den ena är betydligt mer dramatisk än man tidigare förstått.

Det börjar redan i samma stund som kroppen går in i “fight or flight”-läge. Stresspåslaget gör att nervsystemet frisätter höga nivåer av signalämnet noradrenalin. I lagom mängd hjälper det oss att överleva fara.

I för höga nivåer dödar det däremot hårsäckarnas mest aktiva celler.

Detta första steg leder ofta till tillfälligt håravfall, men eftersom stamcellerna överlever brukar håret växa tillbaka.

Men det var när forskarna tittade närmare på vad som händer efteråt som bilden förändrades.

När kroppen misstolkar sina egna hårsäckar

Elektronmikroskopiska bilder — enligt Harvard Gazette något av studiens stora ögonöppnare — visade att de skadade hårsäckarna såg ut som om de blivit frätande angripna.

Dessa skador får immunförsvaret att uppfatta vävnaden som ett “hot”.

Det är då en andra reaktion sätter igång.

Kroppen aktiverar T-celler som egentligen ska skydda oss mot infektioner, men som nu börjar misstolka hårsäckarna som något främmande. Forskarna beskriver det som att T-cellerna ”lär sig” fel mål – och när en ny stressperiod kommer kan immunförsvaret därför gå till attack på nytt.

Just här anar forskarna en möjlig förklaring till hur även andra autoimmuna sjukdomar kan triggas. Stress blir inte bara en känsla, utan en biologisk startsignal.

Kan förklara mer än håravfall

Forskarna bakom studien tror att samma mekanismer kan hjälpa till att förstå varför sjukdomar som typ 1-diabetes, lupus och multipel skleros ibland blossar upp i samband med starka livshändelser. Genetik spelar roll, men den är inte hela förklaringen.

Hsu beskriver detta som “hur livet vi lever formar våra vävnader lika mycket som våra gener gör”. Det är ett perspektiv som forskningen ofta missar — men som nu blir allt svårare att bortse från.

Stressens spår blir tydligare

Studien betonar också att såna här processer inte sker isolerat. De är resultatet av samspelet mellan nervsystem, stamceller och immunförsvar — tre områden som traditionellt studeras var för sig.

I den här forskningen möts de, och bilden som framträder är att stress inte bara sätter sig i sinnet. Den riskerar att forma kroppen i grunden.

Källa: The Harvard Gazette