Mimmo Wiestål Fischetti
Många svenskar möter kameror varje dag.
På stationer, i butiker, vid arenor och på gator.
Ofta tänker vi inte särskilt mycket på dem.
Samtidigt väcker ny teknik fler frågor om trygghet och privatliv.
När polisen får nya verktyg blir balansen extra känslig.
Nu har ett nytt förslag tagit ett steg framåt i riksdagen.
Vill ge polisen rätt
Justitieutskottet vill att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att låta Polismyndigheten använda AI för ansiktsigenkänning i realtid.
Enligt utskottet ska tekniken bara få användas när det är absolut nödvändigt för att hitta eller identifiera en viss person.
Det kan handla om personer som misstänks vara utsatta för människorov, människohandel eller människoexploatering.
Det kan också gälla någon som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott.
Polisen ska även kunna använda tekniken vid en överhängande risk för ett allvarligt brott där någons liv eller fysiska säkerhet hotas.
Förslaget omfattar också vissa misstänkta eller dömda personer vid särskilt grov brottslighet.
Det gäller brott där fängelse i minst fyra år finns i straffskalan, eller där samma straff kan bli aktuellt vid försök, förberedelse eller stämpling.
I vissa fall ska även Säkerhetspolisen omfattas av reglerna.
Kräver tillstånd
Användningen ska enligt förslaget vara proportionerlig. I normala fall krävs tillstånd från åklagare eller domstol innan tekniken får tas i bruk.
Vid brådskande lägen ska polisen ändå kunna börja använda systemet direkt. Då måste en ansökan om tillstånd lämnas in inom 24 timmar.
Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås börja gälla den 1 juli 2026.
Alla partier är inte nöjda med förslaget.
Centerpartiet vill att riksdagen säger nej. Partiet anser att förslaget innebär stora ingrepp i den personliga integriteten och att det strider mot grundlagen.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill se starkare skydd för den enskilde. De vill också att all användning ska prövas av allmän domstol och att lagen ska tidsbegränsas.
Debatten är planerad till den 25 maj. Beslutet väntas den 26 maj och kan följas via riksdagens webb-tv.
Källa: Sveriges riksdag.
