Mimmo Wiestål Fischetti
Ett förändrat arbetsklimat sprider sig över landet och slår hårt mot vardagen för tusentals anställda.
Det handlar inte om plötsliga olycksfall, utan om ett växande systemproblem som under lång tid har tillåtits urholka människors psykiska välmående.
Pressen ökar i en snabb takt och det märks tydligt i den vardagliga verksamheten runt om i landet.
Många upplever att kraven blivit högre samtidigt som återhämtningen har minskat.
Förändringen sker brett och skapar en mätbar oro på hela den svenska arbetsmarknaden.
Det handlar om en utveckling som skär djupt genom samhällskonstruktionen och som nu tvingar fram ett akut behov av förändring.
Myndigheten slår larm om historiskt skifte
Nu bekräftas denna mörka bild i en ny rapport från Arbetsmiljöverket.
Färska siffror visar att anmälningarna om jobbrelaterad ohälsa har skjutit i höjden.
Under förra året registrerades drygt 17 400 anmälningar om arbetssjukdomar, vilket kan jämföras med 13 500 under det föregående året, rapporterar TV4 Nyheterna.
Detta innebär en dramatisk ökning av anställda som drabbas av exempelvis stress och utbrändhet.
Utvecklingen pekar på att någonting i grunden har förändrats under de senaste decennierna.
– Om vi tar ett längre tidsperspektiv än det senaste året så kan vi se att det här är yrken som för 10-20 år sedan var väldigt lite sjukskrivningar och färre utmaningar i.
Där har det hänt någonting på strukturnivå som vi måste ge oss på och försöka lösa, säger generaldirektören Lars Lööw i ett uttalande.
Myndigheten lyfter fram att en del av ökningen kan förklaras med en större öppenhet och medvetenhet kring frågorna.
Samtidigt är grundproblemet högst reellt och handlar om en hård arbetsbelastning och brist på inflytande.
Välfärdens kvinnor drabbas hårdast av krisen
Problemen är emellertid inte jämnt fördelade över arbetsmarknaden.
Det är i de offentliga verksamheterna, specifikt inom vård, skola och omsorg, som situationen är som mest ansträngd.
De absolut största ökningarna syns i kommunal sektor, inom äldreomsorgen samt på olika former av boendestöd och hem för vård och boende.
Detta slår också extremt snett mellan könen eftersom det främst är kvinnor som bemannar dessa sektorer.
Hela sju av tio anmälningar under förra året lämnades in av kvinnliga anställda.
Enligt myndigheten ligger det primära ansvaret för att vända trenden hos arbetsgivarna, där kommuner och regioner nu måste agera kraftfullt.
Förändringen måste ske från toppen genom systematiskt arbetsmiljöarbete.
Lösningen får inte rullas över på enskilda chefer i frontlinjen som saknar ekonomiska medel och mandat att förändra strukturerna.
