Ida Hansson
Regeringen lyfter fram tvåbarnsfamiljen som den stora vinnaren i nästa års budget.
Irit Arlinsky arbetar som barnskötare och tjänar 28 000 kronor i månaden. Hennes hyra på 13 700 kronor gör ekonomin svår att få ihop, även efter de nya reformerna.
– Bostadsbidraget är ju det stöd jag har som ensamstående med en inkomst, men det känns ju väldigt lite med tanke på hyrorna som höjs, säger hon till SVT.
Från och med nästa år får hon 1 000 kronor mer i bostadsbidrag varje månad, och dessutom drygt 500 kronor extra genom sänkt matmoms, förstärkt jobbskatteavdrag och lägre elskatt, enligt SVT:s preliminära beräkningar. Trots det är hon tveksam till om pengarna räcker.
Regeringen har själva påpekat att hyrorna per kvadratmeter steg med i snitt sju procent under 2024. Samtidigt reduceras bostadsbidraget fortfarande för alla som tjänar över 12 500 kronor i månaden – en gräns som Irit och föreningen Makalösa föräldrar vill se höjd.
– Genom höjda bostadsbidrag för barnfamiljer stöttar vi hushåll som har det tufft, sa äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) när budgetförslaget presenterades.
Det är första gången sedan 1997 som gränsen för vilka bostadskostnader som är bidragsgrundande höjs.
Samtidigt har regeringen använt en tvåbarnsfamilj som exempel på budgetens vinnare. De gynnas av sänkt matmoms, utökat jobbskatteavdrag och en lägre maxtaxa i förskolan.
Alla grupper får dock inte samma stöd. Americo Fernandez, privatekonom på SEB, menar att studenterna drar minst nytta av regeringens förslag.
– Ett utökat fribelopp så att ungdomar kan fortsätta jobba i högre utsträckning samtidigt som de studerar, hade nog förbättrat situationen för många studenter.
Alla grupper får dock inte samma stöd. Americo Fernandez, privatekonom på SEB, framhåller att studenterna drar minst nytta av regeringens förslag. Han förklarar att ett utökat fribelopp, som gör det möjligt för ungdomar att arbeta mer vid sidan av studierna, sannolikt förbättrar situationen för många.
