Danmark i fokus: EU-ledare samlas om drönarhot, försvar och Ukraina

Drönare stänger flygplatser och militärbaser

Den senaste veckan har Danmark drabbats av flera oidentifierade drönarsiktningar över känsliga områden, inklusive militära anläggningar. Händelserna har lett till tillfälliga stängningar av flygplatser och skärpta säkerhetsåtgärder. Myndigheterna har därför infört ett totalt förbud mot civila drönarflygningar under toppmötet för att, som de uttrycker det, ”förenkla säkerhetsarbetet”.

Att just Danmark drabbats precis när landet står värd för ett historiskt möte med EU:s ledare, gör att frågan om luftrumssäkerhet får extra tyngd, skriver Euro News. 

Fyra stora försvarsprojekt på bordet

Inför mötet har EU-kommissionen lagt fram ett så kallat Scoping Paper med fyra prioriterade projekt: en europeisk drönarmur, Eastern Flank Watch, ett luftförsvarsskydd och ett försvarsskold mot hot i rymden.

Drönarmuren diskuteras redan inom en grupp på tio östliga medlemsländer, där även Natos generalsekreterare Mark Rutte deltog som observatör. Bakgrunden är upprepade luftrumskränkningar i länder som Polen, Estland och Rumänien – händelser som tillskrivs Ryssland. För Danmarks del har man ännu inte pekat ut någon ansvarig för de senaste drönarflygningarna.

En ”hållbar” mur eller ett dyrt luftslott?

Frankrike har varnat för att en drönarmur är en komplex fråga som kräver flera lager av försvar, från kort- till långdistanssystem. Att använda stridsflyg för att skjuta ner billiga drönare är, enligt Élyséepalatset, inte hållbart i längden.

Tysklands försvarsminister Boris Pistorius har dämpat förväntningarna ytterligare och menar att ett fungerande system knappast kan stå klart inom tre till fyra år. Han pekar istället på behovet av fler kapaciteter och tydligare prioriteringar.

Pengar, lån och prioriteringar

En central punkt i diskussionerna är EU:s nya låneprogram SAFE, värt 150 miljarder euro. Programmet ska stärka den gemensamma försvarsförmågan genom att underlätta gemensamma inköp och bygga upp den europeiska försvarsindustrin.

För att få del av pengarna måste minst två medlemsstater köpa samma europeisktillverkade utrustning från en lista över nio prioriterade områden – där drönare och motdrönarteknik finns med. Redan nu har två tredjedelar av pengarna efterfrågats, framför allt av östländerna, vilket kan skapa slitningar inom unionen.

Ukraina högt på agendan

Vid sidan av försvarsprojekten står Ukraina i fokus. President Volodymyr Zelenskyj väntas tala till ledarna via länk för att ge en uppdatering från fronten. Två frågor dominerar: hur EU kan fortsätta finansiera Ukrainas försvar mot Ryssland och hur landets EU-ansökan kan hållas levande.

Diskussionerna lär även handla om de frysta ryska tillgångar i EU som uppgår till nästan 200 miljarder euro. Att använda dem för att finansiera stödet till Ukraina är ett alternativ – men juridiskt och ekonomiskt komplicerat.

Oenighet om EU:s framtida roll

En annan känslig fråga är EU-kommissionens förslag att spela en större roll i samordningen av försvarsmateriel genom årliga granskningar av medlemsstaternas inköp. Större länder som Frankrike, Tyskland och Italien är skeptiska, medan mindre stater ser det som en möjlighet till ökad säkerhet och bättre samarbete.

Andra dagen: bredare europeiskt toppmöte

På torsdag ansluter fler än 40 stats- och regeringschefer till ett större möte inom Europeiska politiska gemenskapen (EPC). Här väntar diskussioner om säkerhet, hybridkrigföring, ekonomiskt skydd och migration.

Bland deltagarna finns Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan samt flera ledare från Balkan och Kaukasus. Frankrike och Italien kommer även att hålla ett särskilt möte om kampen mot narkotikahandel.

Danmark står i centrum för Europas säkerhetsdebatt. Med drönarincidenterna som fond får toppmötet en extra dramatisk inramning – samtidigt som unionen kämpar med svåra frågor om gemensamt försvar, finansiering och Ukrainas framtid i EU.