Mimmo Wiestål Fischetti
Danmarks nya regering presenterar en rad reformförslag som kan få stor betydelse för både hushåll och företag.
Bland de mest uppmärksammade åtgärderna finns kraftigt sänkt moms på livsmedel, skatteförändringar och en långsiktig satsning på tandvård som ska finansieras via skatten.
För många danskar handlar förslagen framför allt om hur vardagsekonomin kan påverkas de kommande åren.
Lägre matpriser och förändrade skatter
En av regeringens mest omfattande planer är att avskaffa momsen på frukt och grönsaker helt. Samtidigt vill regeringen halvera momsen på samtliga livsmedel.
Syftet är att göra det billigare att handla mat och samtidigt stärka hushållens ekonomi i en tid då många fortfarande påverkas av höga levnadskostnader.
Det rapporterar danska BT.
Regeringen vill även genomföra flera förändringar på skatteområdet.
Bland annat föreslås att den så kallade mellanskatten tas bort.
Dessutom vill regeringen sänka bolagsskatten, något som enligt förslaget ska stärka företagens konkurrenskraft och skapa bättre villkor för investeringar.
Samtidigt framgår det att den nya regeringen avser att fortsätta på den inslagna linjen inom utlänningspolitiken.
Några större kursändringar på området presenteras inte i regeringsunderlaget.
Tandvård för alla och möjlig återkomst för helgdag
Ett annat förslag som väntas väcka debatt är införandet av skattefinansierad tandvård för hela befolkningen.
Reformen ska dock inte genomföras omedelbart.
Enligt planerna ska den byggas ut stegvis under en tioårsperiod innan systemet är fullt infört. Men det kommer att gälla för de mest utsatta i samhället tills det gäller alla.
Regeringen öppnar också för att återinföra (store bededag) från år 2030.
Det finns dock ett viktigt villkor.
Återinförandet ska endast bli aktuellt om sysselsättningen ökar tillräckligt mycket under de kommande åren.
Trots de omfattande reformerna innehåller regeringsunderlaget inte full finansiering för samtliga initiativ.
Det innebär att flera av förslagen fortfarande behöver ekonomiska lösningar innan de kan genomföras fullt ut.
De kommande åren väntas därför präglas av politiska förhandlingar om hur reformerna ska finansieras och när de kan bli verklighet.
