Mimmo Wiestål Fischetti
Våld och trakasserier mot kvinnor och flickor flyttar allt oftare in i mobilen – och kan fortsätta långt efter att en relation tagit slut. I en ny rapport varnar Jämställdhetsmyndigheten för att tekniken gör våldet mer gränslöst, svårare att komma undan och snabbt att sprida.
Samma våld men i nya kanaler
Det handlar inte om en “ny” typ av våld, utan om att psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld får nya verktyg och arenor när det sker via appar, sociala medier och andra digitala miljöer, enligt Jämställdhetsmyndigheten.
– Det är ju samma våld som utövas i fysiska kontexter, psykiskt våld till exempel, sexuella trakasserier som sker, men nu i digitala miljöer också, säger Mikael Thörn, tf avdelningschef på Jämställdhetsmyndigheten, rapporterar TV4 Nyheterna.
I rapporten beskrivs hur hot och kränkningar kan komma både från en nuvarande eller tidigare partner och från okända personer. När någon agerar anonymt och material kan delas vidare på sekunder blir konsekvensen att våldet kan kännas ständigt närvarande.
Flickor drabbas hårdast när brotten sker online
En av rapportens tydligaste slutsatser är att utsattheten är “tydligt könad”: flickor och kvinnor är särskilt utsatta och förövaren är ofta en man.
När det gäller anmälda brott sticker flickor ut. Rapporten slår fast att sexualbrott utgör närmare en tredjedel av de anmälda brotten mot flickor som sker online.
Sexualbrott och kontaktförsök mot barn på nätet
Barn och unga pekas ut som en särskilt utsatt grupp, där flickors utsatthet blir mer sexualiserad med åldern, enligt rapporten.
I samma genomgång lyfts sexuella kontaktförsök, grooming och spridning av bilder som exempel på sådant som kan bli en del av vardagen – och som kan få långvariga följder för trygghet och hälsa.
Myndigheten vill se mer kunskap och starkare arbete
Jämställdhetsmyndigheten beskriver kunskapsläget som ojämnt och arbetet som fragmenterat, samtidigt som teknikutvecklingen går snabbt.
Mikael Thörn pekar på att det finns lagstiftning, men att den kan utvecklas – och att myndigheters kunskap behöver stärkas, till exempel i skola och socialtjänst.
– Jag tror det behövs satsningar för att öka förståelsen av vad som sker på nätet, säger Mikael Thörn.
När våldet blir gränslöst ökar kraven på skydd och stöd
Rapporten “Det gränslösa våldet” (Rapport 2026:1) är en slutredovisning av ett regeringsuppdrag och lämnades in i slutet av februari. Den stora poängen är att samhällets skyddsnät måste hänga med: när våld kan utövas på distans, anonymt och spridas vidare, räcker det inte att bara se våldet som något som händer “någon annanstans” – det kan fortsätta i fickan, varje dag.
