Ida Hansson
Drönarincidenter, digitala hot och ett nytt försvarssamarbete inom Nato förändrar säkerhetsläget i Norden. Nu manar Sveriges överbefälhavare Michael Claesson och Norges försvarschef Eirik Kristoffersen till snabb handling – och varnar för att regionen inte har råd att halka efter.
När Sverige och Finland blev medlemmar i Nato förändrades spelplanen i Norden. Norges försvarschef Eirik Kristoffersen beskriver medlemskapet som en styrka för hela regionen och menar att de nya länderna tillför trygghet, snarare än att kräva extra resurser.
– Sverige och Finland tar med sig nettosäkerhet in i Nato. Det är inte så att Nato måste använda särskilda resurser på att stärka Sverige och Finland, för ni är så starka redan, säger han i podden ”Gå på, Marsch!”, enligt Expressen.
Men Kristoffersen påpekar att medlemskapet också ställer nya krav. Han lyfter särskilt behovet av att investera i digital infrastruktur, säker kommunikation och Nato-anpassade system – områden där Sverige inte får halka efter.
Samtidigt har händelserna de senaste månaderna, med drönare över Polen, Estland och Danmark, tydliggjort hur snabbt krigföringen förändras. Kristoffersen varnar för att Norden inte har mycket tid på sig att anpassa sig.
– Om vi inte har gjort ett ordentligt jobb med det vi kallar obemannade plattformar inom tre–fyra år, så ligger vi efter, säger han.
För Sveriges överbefälhavare Michael Claesson handlar upprustningen inte om ett förestående krig, utan om att förhindra att ett bryter ut. Han framhåller att Försvarsmakten behöver stärkas för att avskräcka – inte för att förbereda strid.
Både Claesson och Kristoffersen framhåller att framtidens försvar måste byggas över nationsgränserna. Försörjningslinjerna till Nordnorge går genom Sverige, och ett starkt totalförsvar kräver engagemang från hela samhället.
