Ida Hansson
Efter två veckors mystisk tystnad dök Sergej Lavrov plötsligt upp igen i rysk tv. I sitt första framträdande på över fjorton dagar riktade han hårda anklagelser mot Storbritannien och de baltiska länderna – och påstod att de försöker provocera fram ett krig mellan Ryssland och Nato. Samtidigt försäkrade han att Moskva är redo för ett nytt möte mellan Donald Trump och Vladimir Putin.
Efter två veckors mystisk tystnad dök Sergej Lavrov plötsligt upp igen i rysk tv. I sitt första framträdande på över fjorton dagar riktade han hårda anklagelser mot Storbritannien och de baltiska länderna – och påstod att de försöker provocera fram ett krig mellan Ryssland och Nato. Samtidigt försäkrade han att Moskva är redo för ett nytt möte mellan Donald Trump och Vladimir Putin.
Rykten om att Lavrov fallit i onåd med Putin
Den långa tystnaden från Lavrov väckte spekulationer om att han skulle ha hamnat i onåd hos president Putin. Kreml tvingades till slut bemöta ryktena på måndagen. Innan tisdagens framträdande hade Lavrov inte synts offentligt sedan den 28 oktober – en ovanligt lång paus för en av Putins mest lojala ministrar.
Frånvaron vid viktiga möten väckte frågor
Lavrov uteblev från ett tv-sänt regeringsmöte som sammankallats efter Donald Trumps besked om att USA kan återuppta kärnvapentester. Dessutom bekräftades att han inte kommer att representera Putin vid G20-toppmötet i Sydafrika nästa månad. Dessa detaljer tolkades av flera bedömare som tecken på en intern maktförskjutning inom den ryska ledningen.
FSB:s påståenden markerade Lavrovs återkomst
Lavrovs återkomst till offentligheten sammanföll med att den ryska säkerhetstjänsten FSB påstod sig ha stoppat en “brittiskstödd ukrainsk plan” att kapa ett ryskt stridsflygplan. Enligt FSB var målet att flyga in i Natos luftrum och därigenom provocera fram en konflikt. Händelsen blev startskottet för Lavrovs nya hårda anklagelser mot väst.
“Britterna försökte få oss att framstå som angripare”
I intervjun hävdade Lavrov att Storbritannien och Ukraina gemensamt försökt få en rysk pilot att flyga in i Rumäniens luftrum. Syftet, menade han, var att planet skulle bli nedskjutet och att Ryssland sedan skulle anklagas för att ha attackerat Nato. Han lade till en sarkastisk kommentar: “Jag vet inte hur britterna ska kunna tvätta bort det här, även om deras förmåga att låtsas oskyldiga är välkänd.”
Konflikt med Litauen om Belarus och Kaliningrad
Lavrov kommenterade också Litauens beslut att hålla gränsen mot Belarus stängd till månadens slut, efter rapporter om smuggelballonger från grannlandet. Litauens president Gitanas Nausėda hade dessutom föreslagit att transittrafiken till den ryska exklaven Kaliningrad borde begränsas. Lavrov svarade att dessa åtgärder är “del av en västlig plan att skapa så mycket friktion som möjligt med Ryssland.”
“Baltikum försöker provocera fram Natos ingripande”
Enligt Lavrov försöker de baltiska länderna provocera Ryssland till handlingar som kan användas som förevändning för att aktivera Natos artikel 5 om gemensamt försvar. Han menade att syftet är att kunna “sälja” en konflikt med Ryssland till Washington som en legitim militär respons. Uttalandet ligger i linje med den ryska retorik som länge beskrivit Nato som en aggressiv part.
Mötet mellan Trump och Putin fortfarande möjligt
Lavrov försäkrade att planerna på ett toppmöte mellan Donald Trump och Vladimir Putin fortfarande lever. Mötet, som skulle ha ägt rum i Budapest den 22 oktober, ställdes in på Trumps initiativ. Enligt Lavrov är Ryssland redo att återuppta förberedelserna “så fort den amerikanska sidan är redo.”
Telefonsamtalet som väckte spekulationer
Att toppmötet ställdes in kort efter ett telefonsamtal mellan Lavrov och USA:s utrikesminister Marco Rubio har fått många att undra om Lavrov hamnat i konflikt med Washington, enligt Kyiv Post. Samtalet tros ha handlat om förhandlingsupplägget inför mötet. Kombinationen av detta och hans offentliga frånvaro bidrog till ryktena om en politisk kyla inom Kreml.
Lavrov försöker återta initiativet
Med tisdagens intervju försökte Lavrov tydligt återta sin roll som Putins utrikespolitiska röst. Genom att peka ut Storbritannien och Baltikum som “provokatörer” knyter han an till den ryska berättelsen om att landet omringas av fientliga krafter. Samtidigt markerade han lojalitet mot Putin – och en vilja att visa att Ryssland fortfarande söker diplomatiska vägar, på sina egna villkor.
