Ida Hansson
Turkiets president Erdogan har väckt kontrovers med sina nyligen gjorda uttalanden där han betecknar Israel som en ”terroriststat” och försvarar Hamas som ”motståndskämpar”.
Under ett tal till medlemmar i sitt politiska parti fördömde Erdogan Israels handlingar i Gaza och anklagade landet för att genomföra en ”strategi för total förstörelse” av staden och dess invånare.
Erdogans kommentarer kom mitt i ökade spänningar efter en massaker i södra Israel den 7 oktober, som rapporterades vara utförd av Hamas, vilket resulterade i cirka 1 200 civila dödsfall.
Erdogan kritiserade Israels efterföljande militära svar mot Hamas, en grupp som erkänns som en terroristorganisation av flera länder, inklusive USA och Europeiska unionen.
Den turkiska presidenten meddelade planer på att vidta åtgärder mot Israels politiska och militära ledare, i syfte att föra dem inför internationella domstolar.
Erdogans försvar av Hamas, som han refererar till som individer ”som försöker skydda sina landområden och sitt folk”, markerar en betydande ståndpunkt som avviker från många internationella enheters syn.
Turkiets relationer med Israel har haft sina upp- och nedgångar genom åren. Innan Erdogans maktövertagande var Israel en långvarig regional allierad till Turkiet.
Relationerna försämrades dock efter en incident 2010 då israeliska specialstyrkor bordade Mavi Marmara-skeppet, en del av en flottilj som försökte bryta blockaden mot Gaza, vilket resulterade i dödsfall för 10 turkiska aktivister.
De efterföljande åren präglades av fluktuerande relationer, markerade av ömsesidiga anklagelser om folkmord mellan Erdogan och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
Trots en kortvarig förbättring återkallade båda länderna sina ambassadörer 2018, vilket indikerade ansträngda band.
Erdogans senaste uttalanden understryker de pågående komplexiteterna i de turkisk-israeliska relationerna och belyser de olika perspektiven på Israel-Palestina-konflikten inom det internationella samfundet.
Hans kommentarer kommer sannolikt att ytterligare påverka den redan känsliga balansen i diplomatiska relationer i regionen.
