August M
Estland har börjat bygga ut sitt fysiska försvar längs den östra gränsen, vilket markerar ett nytt skede i hur den baltiska regionen förbereder sig för långsiktiga säkerhetsutmaningar. Åtgärden sker mot bakgrund av fortsatta spänningar mellan Natos östliga medlemsländer och Moskva.
Tjänstemän beskriver insatsen som en del av en bredare regional strategi snarare än ett svar på något omedelbart hot.
Enligt Digi24.ro inledde Estland förra veckan byggandet av de första fem bunkrarna nära gränsen mot Ryssland. Arbetet är en del av den så kallade baltiska försvarslinjen, ett samordnat projekt som involverar de baltiska staterna.
Estlands försvarsinvesteringscenter bekräftade utvecklingen på onsdagen.
Byggandet av linjen
Bunkerbygget utgör endast den första fasen. Under de kommande månaderna ska en andra etapp innebära att ytterligare 23 bunkrar byggs längs gränsen.
Till slutet av 2027 planerar Estland att färdigställa omkring 600 underjordiska skyddsrum i landets nordöstra och sydöstra delar. Estland har, tillsammans med de baltiska grannländerna Litauen och Lettland, haft ansträngda relationer med Moskva och har varit bland de starkaste anhängarna av Ukraina sedan Ryssland inledde sitt krig.
Inom ramen för samma försvarsinitiativ förbereder Estland även att gräva pansarvärnsdiken, rapporterar Digi24.ro.
Diken och terräng
Byggandet av den första 3,4 kilometer långa sträckan av ett pansarvärnsdike väntas inledas inom kort. När det är färdigställt är det planerat att dikessystemet ska sträcka sig över cirka 40 kilometer.
Han tillade att bunkrarna i första hand är utformade för att skydda estniska soldater mot direkta träffar från 152-millimeters artillerigranater som används av ryska styrkor, i händelse av en hypotetisk konfrontation, rapporterar Digi24.ro.
Bredare sammanhang
Byggnationen sker mot bakgrund av skarp retorik från båda sidor. Tidigare denna månad sade Rysslands president Vladimir Putin att Ryssland inte söker krig med europeiska länder som stöder Ukraina, men varnade för att Moskva skulle vara redo att strida om dessa stater valde konfrontation.
Samtidigt har Nato-ledningen uppmanat till ökad beredskap. Natos generalsekreterare Mark Rutte uppmanade förra veckan medlemsländerna att snabbt öka försvarsutgifterna och vapenproduktionen.
Han sade att alliansen måste vara redo för en konflikt ”i den skala som det krig våra mor- och farföräldrar samt deras föräldrar utstod”, enligt uttalanden som citeras av Digi24.ro.
Källor: Digi24.ro
