Ida Hansson
Vid ett ryskt angrepp mot Baltikum skulle Nato svara med attacker djupt inne i Ryssland, enligt Estlands utrikesminister.
Uttalandet markerar en tydlig linje från en av alliansens östligaste medlemsstater.
I en intervju med brittiska The Telegraph, publicerad på måndagen och återgiven av Kyiv Post, sade utrikesminister Margus Tsahkna att ett angrepp på Estland, Lettland eller Litauen skulle mötas av omfattande motåtgärder.
“Vi kommer att föra kriget till Ryssland och genomföra mycket djupa attacker långt in i Ryssland,” sade han i samband med säkerhetskonferensen i München.
Förändrad strategi
Enligt Tsahkna bygger dagens försvarsplanering på att stoppa ett angrepp omedelbart, snarare än att först återta ockuperat territorium i efterhand.
Han uppgav att länderna i regionen därför skyndar på investeringar i militär kapacitet och lägger omkring fem procent av BNP på försvaret.
Uttalandet kommer i ett läge där flera europeiska länder uttryckt oro för att Moskva kan komma att pröva Natos kollektiva försvarsåtagande.
Militär aktivitet
Under det senaste året har incidenter med drönare och stridsflyg nära Natos luftrum ökat misstankarna om att Ryssland testar alliansens beredskap.
Ryssland har samtidigt förstärkt sin militära närvaro nära Natoområden. Truppnivåer längs gränsen till Finland har höjts och baser har rustats upp. Även exklaven Kaliningrad har fått ökad militär betydelse.
Till havs har den så kallade ryska skuggflottan kopplats till sabotage mot undervattenskablar mellan Skandinavien och Baltikum, enligt Kyiv Post.
I januari inledde Nato insatsen Baltic Sentry för att skydda kritisk infrastruktur i Östersjön.
Hypotetiskt scenario
I december organiserade den tyska tidningen Die Welt, tillsammans med tidigare Nato- och tyska arméofficerare, en krigssimulering där ryska styrkor snabbt tog kontroll över delar av Litauen.
Scenariot var hypotetiskt och byggde på antaganden om ryska motiv, bland annat ett påstått konstruerat krisläge i Kaliningrad som förevändning för militär insats.
Övningen möttes av kritik från baltiskt håll. Estlands ambassadör i Storbritannien, Sven Sakkov, skrev på X att “sådana scenarier är uppriktigt sagt förolämpande för frontländer, som alltför ofta framställs som passiva objekt snarare än aktörer med egen handlingskraft.”
Samtidigt har Lettlands underrättelsechef Egils Zviedris varnat för att Ryssland sannolikt inte kommer att avveckla sin krigsekonomi efter Ukrainakriget.
Han bedömer dock att landet för närvarande inte utgör ett direkt militärt hot mot Lettland.
Källor: Kyiv Post
