Forskare slår larm: Ultraprocessad liknas nu vid cigaretter

I stället finns tydliga likheter med hur cigaretter har utformats, marknadsförts och konsumerats – med omfattande konsekvenser för folkhälsan.

I en ny forskningsrapport, som uppmärksammats av The Guardian, argumenterar forskare från flera amerikanska universitet för att dagens reglering av ultraprocessade livsmedel är otillräcklig i förhållande till de risker produkterna medför.

Designad för att överkonsumeras

Ultraprocessad mat – som läsk, snacks, färdigbakade kakor och många frukostprodukter – tillverkas industriellt med tillsatser som emulgeringsmedel, färgämnen och artificiella smaker.

Enligt forskarna är syftet ofta att maximera smak, belöning och konsumtion, snarare än näringsvärde.

Rapporten pekar på att dessa produkter, precis som cigaretter, är noggrant konstruerade för att påverka hjärnans belöningssystem. Hastigheten med vilken socker, fett och salt når kroppen spelar stor roll, liksom hur “dosen” optimeras för att skapa sug och vana.

Forskarna har analyserat data från beroendeforskning, nutrition och folkhälsa, och menar att mönstret påminner starkt om tobaksindustrins strategier under 1900-talet.

Marknadsföring som bromsar reglering

Ett återkommande tema i rapporten är hur marknadsföring kan skapa en falsk känsla av trygghet.

Begrepp som ”sockerfri”, ”låg fetthalt” eller ”berikad” beskrivs som en form av hälsomässig fernissa, som riskerar att fördröja politiska åtgärder.

Forskarna jämför detta med hur cigarettfilter en gång marknadsfördes som en säkerhetsinnovation, trots att de i praktiken hade liten eller ingen skyddseffekt.

Sammantaget pekar analysen på att fokus alltför länge har legat på individens ansvar, snarare än på hur livsmedelsindustrin formar utbudet och konsumtionsmönstren.

Är jämförelsen för långtgående?

Alla är dock inte överens om att parallellen till tobak är helt träffsäker.

Vissa forskare menar att det är oklart om ultraprocessad mat är beroendeframkallande i strikt farmakologisk mening, eller om den snarare utnyttjar inlärda beteenden, bekvämlighet och vana.

Det finns också en diskussion om huruvida hälsoproblemen beror på själva innehållet i produkterna – eller på att de tränger undan mer näringsrik mat som fullkorn, grönsaker och fiberrika livsmedel.

Den distinktionen är viktig, eftersom den avgör om lösningen bör likna tobakspolitik med restriktioner och rättsprocesser, eller om fokus i stället bör ligga på reformulering, bättre kostråd och ett mer varierat livsmedelssystem.

Växande global oro

Utanför västvärlden väcker utvecklingen särskild oro.

I låg- och medelinkomstländer sprids ultraprocessad mat snabbt, ofta i miljöer med svag reglering och redan hårt belastade sjukvårdssystem.

Forskare och folkhälsoexperter varnar för att ökningen av kostrelaterade sjukdomar riskerar att bli svår att hantera utan tydliga, offentligt ledda insatser.

Sammantaget menar rapportförfattarna att erfarenheterna från tobaksreglering – som reklamförbud, juridiskt ansvar och strukturella åtgärder – kan ge vägledning. Inte för att all mat är farlig, utan för att vissa produkter, enligt deras bedömning, bör behandlas därefter.

Källa: The Guardian