Ida Hansson
Efter stora löften, hot om sanktioner och prat om Tomahawk-missiler står Donald Trumps fredsplan för Ukraina still. Experter menar att samtalen är ”döda” – och ifrågasätter om de någonsin existerade på riktigt.
När Donald Trump i september kallade Ryssland en ”papperstiger” och lovade att Ukraina kan vinna tillbaka hela sitt territorium, såg han sig själv som en fredsmäklare – men handlingen har uteblivit.
– Jag låter er veta det om ungefär en månad, sade Trump när han den 23 september fick frågan om han fortfarande litade på Vladimir Putin.
När Donald Trump i september kallade Ryssland en ”papperstiger” och lovade att Ukraina kan vinna tillbaka hela sitt territorium, såg han sig själv som en fredsmäklare – men handlingen har uteblivit.
– Jag låter er veta det om ungefär en månad, sade Trump när han den 23 september fick frågan om han fortfarande litade på Vladimir Putin.
Efter mötet i Alaska den 15 augusti, som skulle bryta Rysslands diplomatiska isolering, hävdade Trump att ett genombrott i fredssamtalen var nära. I verkligheten har processen stannat av, och Ryssland har i stället intensifierat sina attacker – även mot europeiska Nato-länder.
– Putin har varit tydlig med att han inte är redo för fredssamtal, så för närvarande händer ingenting på den fronten, sade Daniel Hamilton vid Brookings Institution till Kyiv Independent.
”Fredssamtalen är döda”
Flera västliga experter anser att samtalen mellan Ryssland och Ukraina i praktiken upphört.
– Samtalen är döda om inget dramatiskt sker – det kan handla om att Trump åter riktar sin uppmärksamhet mot Ukraina, säger Jenny Mathers vid Aberystwyth University.
Hon tillägger:
– Moskva tror i nuläget att det har mer att vinna på att fortsätta attackerna än på att delta i fredssamtal. Ukraina kan inte sluta försvara sig eller acceptera ryska krav bara för ett meningslöst eldupphör.
Ruth Deyermond vid King’s College London delar bedömningen:
– Idén om fredssamtal har alltid varit orealistisk så länge Ryssland inte haft intresse av att avsluta kriget och Ukraina vägrat kapitulera. Trump verkar dessutom mindre intresserad av ett ”Ryssland–Ukraina-avtal” än tidigare.
Löften, tullar och Tomahawks
Trump har försökt sätta press på Kreml genom tullar och hot om sanktioner, men resultaten har uteblivit.
I augusti införde han en 25-procentig tull på Indien för köp av rysk olja – utan effekt. Han har också stoppat ett lagförslag som skulle införa 100-procentiga tullar mot länder som fortsätter handla med Moskva.
Den ukrainske ekonomen Serhij Fursa menar att tullar mot Kina är osannolika:
– Trump har redan försökt införa tullar mot Kina utan att lyckas. Han backade… eftersom Kina har ett stort inflytande, sade Fursa.
Jenny Mathers beskriver Trumps uttalanden som ett sätt att undvika handling. Trots det har KSE Institute rapporterat att hans signaler påverkat EU:s diskussioner om att snabbare fasa ut rysk energi, från 2027 till 2026.
– Svårigheten ligger främst hos Viktor Orbán. Om Trump verkligen ville pressa EU, skulle han bara ringa Orbán och få det gjort, säger Hamilton.
Osäkerhet kring vapnen
I september uppgav USA:s vicepresident JD Vance att landet överväger att leverera Tomahawk-missiler med upp till 2 500 kilometers räckvidd till Ukraina.
Men hittills har inga beslut fattats. Enligt Wall Street Journal ska USA även ge underrättelsestöd för att hjälpa Ukraina att angripa ryska energianläggningar.
– Alla dessa åtgärder – från uttalanden om Tomahawks till underrättelsestöd – är avsedda att pressa Ryssland till förhandlingsbordet, menade Peter Rough vid Hudson Institute.
Mathers förhåller sig skeptisk:
– Om USA verkligen skulle leverera Tomahawks beror mycket på hur många och vilka begränsningar som sätts för hur Ukraina får använda dem.
Deyermond tillägger:
– Om Trumpadministrationen inte faktiskt beslutar att skicka dem, bör vi anta att det bara handlar om retorik – för att ge intrycket av att hjälpa Ukraina utan att egentligen göra det.
