Kathrine Frich
Lagstiftare i USA har tagit ett stort steg mot att offentliggöra de länge efterfrågade Epstein-dokumenten, vilket har väckt ny debatt om vad de kan innehålla.
Utvecklingen har förnyat granskningen av den avlidne finansmannens kopplingar till högt uppsatta personer inom politik, näringsliv och kungahus.
Ett ovanligt tvåpartistöd
På tisdagen antog kongressen lagstiftning med nästan enhälligt stöd, vilket tvingar justitiedepartementet att offentliggöra hela dokumentuppsättningen.
Representanthuset röstade 427–1, och avslutade därmed månader av politiskt bråk.
Kort därefter signalerade senaten att den skulle godkänna förslaget enhälligt, vilket skickar lagförslaget direkt till president Donald Trump.
Detta markerade en dramatisk vändning efter att Trump tidigare hade försökt stoppa omröstningen och kritiserat republikaner som stödde offentliggörandet.
Hans plötsliga kursändring har gett upphov till spekulationer om vad som kan framkomma – och varför han motsatte sig det från början.
1. Epstein och Andrew – en relation under lupp
En av de mest granskade kopplingarna gäller Epsteins långvariga relation till Andrew Mountbatten-Windsor.
Hertigen har konsekvent nekat till felaktigheter, men dokument som offentliggjordes förra veckan visar att Epstein uppmanades att distansera sig från Andrew och Sarah Ferguson efter sin fällande dom 2008 för att förbättra sitt rykte.
Materialet innehöll också uppgifter om att Andrew sagt till Epstein och Ghislaine Maxwell:
”Jag klarar inte mer av det här”, med hänvisning till anklagelser från avlidna Virginia Giuffre. Nya avslöjanden kan ge ytterligare detaljer om deras kontakter.
2. Frågor om Trumps motstånd
Trump lovade under valrörelsen 2024 att publicera dokumenten i sin helhet, vilket lockade väljare som trodde att de skulle avslöja mäktiga nätverk kring Epstein.
Men i ämbetet gjorde han det inte – och hamnade istället i konflikt med partikamrater som drev på i frågan.
Hans låga opinionssiffror de senaste veckorna har delvis kopplats till hans hantering av dokumenten, vilket väcker nya frågor om hans tidigare tvekan.
3. Epsteins nätverk och möjliga medhjälpare
Ghislaine Maxwells roll är väldokumenterad – hon dömdes 2022 till 20 års fängelse för människohandel med minderåriga – men det är fortfarande oklart om Epstein agerade ensam.
Hans livsstil, resvanor och umgänge med inflytelserika personer gör att många förväntar sig att fler aktörer kan komma att pekas ut.
De opublicerade dokumenten kan klargöra om åklagare funnit andra inblandade under 1990-talet och början av 2000-talet.
4. Anklagelser om utpressning
Rykten har i åratal cirkulerat om huruvida Epstein samlade komprometterande material om sina kontakter.
Tillgängliga dokument har inte bekräftat någon ”kundlista” eller direkta utpressningsförsök.
Om sådant material finns har det ännu inte visats i domstolshandlingar.
De kommande offentliggörandena kan kasta nytt ljus över om påtryckningar förekom – och mot vem.
5. Möjliga kopplingar utomlands
Spekulationer om utländsk inblandning ökade efter att representanten Marjorie Taylor Greene frågade om Epstein kan ha arbetat för en annan regering.
Hon sade till CNN: ”Den rätta frågan är: ’Arbetade Jeffrey Epstein för Israel?’”
Hennes kommentar syftade på Epsteins kontakter med Israels tidigare försvarsminister Ehud Barak.
Ingen hittills publicerad information bekräftar att Epstein arbetade för någon utländsk underrättelsetjänst.
6. Brister i tillsynen och oidentifierade personer
En återstående fråga är varför Epstein undvek allvarliga konsekvenser under så lång tid.
Förespråkare för offentliggörandet menar att dokumenten kan ge insikt i hur myndigheter tidigare agerade.
Representanten Thomas Massie har drivit på för transparens och sagt att fler framstående personer kan hamna under lupp.
Han sade: ”I Storbritannien sker nu ett uppvaknande som också måste ske i USA: en prins förlorade sin titel, ambassadören i USA förlorade sitt jobb. Vi behöver se samma sorts konsekvenser här.”
Vad händer nu
Offentliggörandet väntas avslöja fler namn med kopplingar till Epstein genom brevväxling, reseuppgifter eller utredningar.
Lagstiftare säger att processen är avgörande för allmänhetens förtroende och för att ge svar som länge undanhållits offren.
Massie sade vidare: ”Som min kollega Ro [Khanna] uttryckte det: Det borde inte finnas byggnader uppkallade efter dessa förövare av fruktansvärda brott, inga stipendier i deras namn, och det måste ske uppgörelser.”
