Mimmo Wiestål Fischetti
Gravida som arbetar i räddningstjänsten riskerar att stå utan ersättning när de av säkerhetsskäl inte får jobba. Nu går både arbetsgivarsidan och facken ihop och kräver att regeringen ändrar reglerna för graviditetspenning så att Sverige lever upp till EU-rätten.
Det framgår av en gemensam hemställan från SKR, Sobona och flera fackförbund, skr.se.
Skickas hem – men får ingen ersättning
Räddningstjänstens arbete kan innebära rök, kemikalier, tunga lyft och andra risker som gör att gravida ofta måste tas ur tjänst. Arbetsgivaren har skyldighet att omplacera om det går – men i praktiken finns det ofta inte tillräckligt många säkra, alternativa uppgifter. Då blir den gravida i stället förbjuden att arbeta, skriver Försakringskassan.
Problemet är att graviditetspenning från Försäkringskassan bara betalas ut om den gravida saknar arbetsförmåga i hela sitt arbete. Många inom räddningstjänsten jobbar deltid där och har en annan huvudarbetsgivare. Om de kan fortsätta på sitt andra jobb bedöms de som arbetsföra – och får därför ingen graviditetspeng för den del de tvingas lämna i räddningstjänsten.
EU: gravida ska inte förlora inkomst
Enligt EU:s mödraskyddsdirektiv ska gravida som stoppas från att arbeta på grund av arbetsmiljörisker ha ekonomisk trygghet som motsvarar den lön de annars skulle fått. Det är en central punkt i kritiken mot den svenska modellen, skriver sajten mannheimerswartling.se.
SKR:s förhandlingschef Ulf Olsson beskriver varför parterna nu trycker på:
”Det krävs för att det svenska regelverket ska uppfylla kraven i EU:s mödraskyddsdirektiv”, säger han i ett pressmeddelande.
Domar har skakat om systemet
Bakgrunden är bland annat en uppmärksammad dom i Arbetsdomstolen (AD 2025 nr 57). Två gravida lärare som förbjöds att jobba under covid-19-pandemin fick bara graviditetspenning och tappade stora delar av sin inkomst. AD slog fast att kommunerna skulle ha betalat full lön och att den svenska tillämpningen stred mot EU-rätten och innebar diskriminering, skriver Arbetsgivarverket.
Även Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågor om graviditetspenning kopplat till EU-direktivet, vilket ytterligare satt ljuset på att lagstiftningen är otydlig och i vissa delar för snäv, skriver också Sveriges Domstolar.
Fack och arbetsgivare kräver statligt ansvar
Efter AD-domen har flera fack och arbetsgivarorganisationer nått överenskommelser om retroaktiv kompensation till de som drabbats tidigare. Men både SKR och Sobona menar att det här inte kan lösas med tillfälliga avtal – staten måste ändra lagen och ta det ekonomiska ansvaret framåt, enligt Psykologforbundet.
Kravet är tydligt: gravida som förbjuds att arbeta i riskmiljöer ska få ersättning via socialförsäkringen, även om de har ett annat jobb vid sidan av. Det skulle göra att exempelvis deltidsanställda inom räddningstjänsten inte faller mellan stolarna.
Vad händer nu?
Hemställan är skickad till regeringen, som nu väntas ta ställning till om socialförsäkringsbalken och reglerna för graviditetspenning behöver göras om. Parterna varnar för att dagens ordning slår hårt mot en yrkesgrupp med hög riskexponering – och att den i praktiken gör det dyrare att vara gravid i blåljusyrken.
För räddningstjänsten handlar det också om framtida rekrytering, menar facken: om gravida tvingas välja mellan hälsa och ekonomi riskerar yrket att tappa personal.
