Emil Martesen
Ett enkelt val i kassan kan påverka hur mycket pengar som faktiskt lämnar kontot.
För de flesta har det blivit en vana.
Vid kassan åker kortet eller mobilen snabbt fram och betalningen är klar på några sekunder. Kontanter, som tidigare hade en självklar plats i vardagen, har i dag hamnat i skymundan.
Utvecklingen är bekväm, men den kan också få konsekvenser för privatekonomin.
Det skriver Ouest-france.
Kontantlös betalning präglar vardagen
Kort- och mobilbetalningar är i dag den vanligaste betalningsformen i många länder.
I flera fall har kortbetalningar i fysiska butiker blivit så dominerande att kontanter används betydligt mer sällan än tidigare.
Den tekniska utvecklingen har gjort betalningar snabbare och smidigare. Samtidigt har den förändrat hur konsumenter förhåller sig till pengar i vardagen.
Forskning pekar på ökat konsumtionsbeteende
En vetenskaplig studie som publicerades 2024 i ’Journal of Retailing’ visar att sättet vi betalar på påverkar hur mycket vi spenderar.
Forskarna analyserade 71 tidigare studier från 17 länder med totalt omkring 11.000 deltagare.
Resultatet visade en så kallad kontantlös effekt, där konsumenter i genomsnitt tenderar att spendera mer när de betalar med kort än med kontanter.
Effekten beskrivs som relativt liten, men statistiskt säkerställd. Den är särskilt tydlig vid konsumtion som handlar om självbelöning eller som signalerar livsstil och status.
Snabba betalningar minskar eftertanken
Ekonomer menar att kontaktlösa betalningar minskar den mentala paus som annars uppstår när man betalar med fysiska pengar.
När betalningen inte upplevs som en konkret förlust i stunden blir det lättare att fatta impulsköp.
Organisationer som arbetar mot ekonomiskt utnyttjande har dessutom varnat för att obegränsad kontaktlös betalning kan försvåra upptäckten av missbruk, eftersom tydliga varningssignaler och spärrar saknas.
Kontanter ger tydligare överblick
Flera experter lyfter fram kontanter som ett effektivt verktyg för budgetkontroll.
När man betalar med fysiska pengar får man en direkt och synlig känsla för hur mycket som finns kvar att använda.
Det är också grunden för metoden som ofta kallas ’cash stuffing’, där budgeten delas upp i kontanter för olika ändamål. När pengarna i en kategori är slut, är även utrymmet för vidare utgifter förbrukat.
Metoden har sina nackdelar, bland annat risken med att förvara större summor kontanter i hemmet.
Trots det visar forskningen att kontanter kan vara ett värdefullt hjälpmedel för den som vill få bättre kontroll över sin konsumtion.
