Enligt uppgifter till P4 Stockholm, har Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) mottagit en ökande ström av anmälningar från bedragna bankkunder.
Under de första tre månaderna av året rapporterades 800 fall, en markant ökning jämfört med 1 700 fall under hela förra året och dubbelt så många som 2021.
Dessa sekretessbelagda förlikningsavtal, som bankerna ingår med drabbade kunder, syftar till att undvika rättsliga processer och framtida stämningar.
Advokaten Magnus Nyström menar att bankerna strategiskt väljer att undvika ärenden som kan skada deras rykte.
Han påpekar att bankerna är särskilt måna om att undvika fall där de själva kan ha begått misstag eller där det finns komplicerade omständigheter.
Under förra året lurades svenska bankkunder på över 619 miljoner kronor.
Många av dessa kunder har ingått sekretessavtal med sina banker, vilket innebär att de inte får avslöja detaljer om avtalet, inklusive eventuella återbetalda summor.
Äldre personer är särskilt utsatta för dessa bedrägerier.
Banker som Handelsbanken och Nordea har varnat för så kallade "mum and dad frauds", där bedragare utger sig för att vara en familjemedlem i nöd och ber om brådskande betalningar.
Trots dessa anklagelser hävdar banker som Nordea, Swedbank, Danske Bank och SEB att de följer gällande regler, med SEB som särskilt betonar att de inte kräver sekretessavtal från sina kunder.
