Mimmo Wiestål Fischetti
Svensk industri står inför en enorm utmaning: 145 000 nya industriarbetare behövs de kommande åren, men utbildningarna fylls inte. Branschen varnar för en skriande kompetensbrist – och konsekvenserna kan bli allvarliga.
Stort behov – men få utbildas
Efterfrågan på industriarbetare är rekordhög. Enligt en prognos från Industrirådet behöver den svenska industrin anställa 145 000 yrkesarbetare och produktionsnära tjänstemän fram till 2027.
Den gröna omställningen och digitaliseringen driver på behovet, men utbildningssystemet håller inte jämna steg.
Trots att industrin skriker efter folk, är det få unga som väljer att utbilda sig inom branschen. Förra året ansökte knappt 50 000 elever till ett yrkesprogram, och bara 23 000 tog examen, enligt Skolverket.
– I värsta fall innebär det att företag flyttar sin verksamhet utomlands eller tvingas dra ner, säger Mats Andersson, näringspolitisk expert på Teknikföretagen.
”Industrin har fått ett oförtjänt rykte”
Andersson menar att en del av problemet ligger i att unga har en felaktig bild av vad industriarbete innebär.
– Många ser fortfarande industrin som smutsig och tung, en bild som kanske föräldrarna har fört vidare. Men dagens industrijobb är ofta högteknologiska och välbetalda, säger han.
Teknikföretagen och Industrirådet har därför satsat på initiativ som Teknikcollege, ett samarbete mellan kommuner, skolor och företag för att modernisera utbildningarna och anpassa dem efter industrins behov.
Men något brister ändå, menar Andersson.
– När vi frågar unga är de ofta positiva till svenska industriföretag, men ändå väljer de bort yrkesutbildningar. Det handlar om okunskap och att skolorna inte gör tillräckligt för att informera om möjligheterna.
Ny lag – men räcker det?
Tidigare har utbildningsanordnare kunnat sätta antalet utbildningsplatser enbart utifrån elevernas intressen. Men en lagändring 2023 kräver att utbildningar nu dimensioneras efter arbetsmarknadens behov.
Tanken är att färre ungdomar ska göra ”felval” och att fler ska utbildas inom bristyrken. Men räcker det för att lösa industrins problem?
– Kritiker säger att vi inte kan tvinga ungdomar att välja industrin. Men vi ser att många egentligen inte gör ett aktivt val, utan väljer utbildning baserat på kompisars val eller gammalmodiga föreställningar. Det tycker vi är problematiskt, säger Andersson.
Facket: ”Det finns ingen quick fix”
IF Metall ser också med oro på kompetensbristen. Josefine Larsson, utredare på fackförbundet och ansvarig för Teknikcollege, menar att lösningen ligger i ett bättre samarbete mellan skolor och arbetsliv.
– Det finns ingen quick fix. Företagen måste bli bättre på att visa upp sina arbetsplatser, erbjuda prao, ordna studiebesök och ge unga en tydligare bild av vad industrin handlar om, säger hon.
Hon lyfter också vikten av att företagen inte enbart förlitar sig på nya generationer av arbetstagare.
– Det handlar inte bara om att fylla på med unga, utan också om att vidareutbilda den befintliga personalen och att se kompetensen hos nyanlända, säger Larsson.
Här behövs arbetskraften mest
Industrirådet listar de yrkesgrupper där behovet är som störst fram till 2027:
-
Montörer – 19 700
-
Processoperatörer – 18 100
-
CNC-operatörer – 11 300
-
Mekaniker – 8 800
-
Svetsare – 8 500
-
Automationstekniker – 7 100
Frågan är nu hur industrin ska lyckas fylla dessa tjänster. Om bristen inte åtgärdas riskerar Sverige att tappa konkurrenskraft – och många företag kan tvingas flytta sin produktion utomlands.
Källor: Dagens arbete – Industrirådet.
