Kontanter på väg tillbaka – regeringen vill tvinga matbutiker och apotek att ta emot cash

Sverige blir allt mer kontantlöst

Sverige är redan ett av världens mest digitaliserade betalningsländer. Kort och Swish dominerar: ungefär nio av tio köp görs utan sedlar eller mynt, och antalet bankomater fortsätter att krympa. Samtidigt vill en stor majoritet av svenskarna ha kvar kontanterna som alternativ även framöver, enligt undersökningar som refereras i kontantdebatten, skriver Riksbank.se.

Bakgrunden är att kontanterna fortfarande ses som en trygg reserv när tekniken fallerar – vid större it-störningar, cyberangrepp eller kris. Kontantutredningen lyfter också grupper som står utanför digitala lösningar, exempelvis äldre och personer utan bank-id. 

Uttagen fortsätter nedåt

Trots att kontanter är lagligt betalningsmedel minskar användningen snabbt. Uttagen i bankomater har sjunkit år efter år, vilket är en tydlig signal om beteendeförändringen i vardagen. Riksbanken bedömer att värdet av sedlar och mynt i cirkulation fortfarande är stort, men flödet genom samhället blir allt svagare, enligt Riksbank.se. 

Det är mot den här utvecklingen regeringen vill sätta ett golv: kontanter ska finnas kvar som fungerande betalmedel, särskilt för nödvändiga varor.

Kontantutredningen: start 2024, klar i december 2024

Regeringen tillsatte Kontantutredningen den 12 januari 2024. Utredaren fick i uppdrag att se över hur rätten att betala kontant kan säkras, framför allt för livsviktiga varor som mat och medicin. Utredningen överlämnades den 19 december 2024 och har därefter varit ute på remiss, skriver Regeringskansliet.

Nu har processen gått vidare: en lagrådsremiss är skickad till Lagrådet för juridisk granskning, vilket är sista stora steget innan regeringen kan lägga en proposition i riksdagen, det skriver Butikstrender.se.

Fyra bärande delar i regeringens förslag

Lagrådsremissen bygger i stora drag på Kontantutredningens linje, men är smalare än vad vissa remissinstanser önskat, enligt bransch- och intresseorganisationer.

Här är huvudpunkterna:

1. Kontantplikt för bemannade matbutiker och apotek
Livsmedelsbutiker och apotek med fysisk, bemannad kassa ska som regel vara skyldiga att ta emot kontanter. Syftet är att säkra betalning för grundläggande behov. 

2. Undantag vid säkerhetsrisk
Plikten ska inte gälla om kontanthantering bedöms hota personalens säkerhet, riskerar att stänga butiken eller om en enskild situation gör kontantbetalning olämplig.

3. Möjlighet att sätta in kontanter i hela landet
Konsumenter ska kunna göra kontantinsättningar i “betryggande utsträckning” oavsett var i Sverige de bor. Detta kopplas till bankernas ansvar för kontantservice. 

4. Bättre kontanttjänster för företag
Företag ska ha tillgång till rimliga tjänster för växelkassor och dagskasseinsättningar, så att kontanter fortsatt går att hantera i praktiken. 

Kritik: risk för tandlös lag

Flera aktörer välkomnar att kontanter lyfts politiskt, men varnar för att förslaget är för svagt. Kontantupproret menar att regeringen har “urvattnat” utredningens ursprungliga ambitioner. Kritiken gäller bland annat att offentliga verksamheter inte föreslås omfattas av kontantkrav, att bankernas ansvar lämnas otydligt och att sanktioner saknas, enligt sajten News.cision.com. 

Handeln har samtidigt pekat på praktiska risker: mer kontanthantering kan innebära ökade kostnader och större rånrisk, särskilt för små aktörer, enligt Svenskhandel.

När kan lagen börja gälla?

Enligt lagrådsremissen föreslås lagändringarna träda i kraft den 1 juli 2026, förutsatt att riksdagen antar förslaget efter Lagrådets granskning. Det är alltså inte beslutat ännu, men tidplanen pekar mot sommaren 2026. 

Om förslaget går igenom blir det första gången på länge som Sverige lagstiftar för att aktivt säkra kontanternas plats i vardagsekonomin – i ett land som annars snabbt rör sig mot helt digitala betalningar.