Nicolai Haugsted
Trumps Iran-krig kan bli ännu dyrare då Pentagon förbereder sig för möjliga förnyade strider.
Donald Trump utlovade en relativt kort militärkampanj när USA, tillsammans med Israel, inledde attacker mot Iran tidigare i år.
Åtta månader senare kastar konflikten fortfarande en lång skugga över Washington, och de ekonomiska konsekvenserna blir allt svårare för Vita huset att ignorera.
Med mellanårsvalet nära förestående kämpar republikanerna redan med att försvara administrationens hantering av ett krig som har bidragit till högre energipriser och minskat stöd för presidenten.
Nu tyder nya Pentagon-siffror, som Reuters har tagit del av, på att den ekonomiska bördan är betydligt tyngre än vad som tidigare har medgetts.
Enligt Reuters har den amerikanska militären spenderat över 47 miljarder US-dollar på konflikten, vilket motsvarar en ökning på över 25 procent jämfört med försvarsdepartementets tidigare uppskattning.
Och den slutliga notan kan bli betydligt högre.
Pentagon-siffror avslöjar massiv ökning
Den senaste bedömningen, som Reuters har fått tillgång till men som inte har offentliggjorts av Pentagon, sätter kostnaden för amerikanska militära operationer mot Iran till över 47 miljarder US-dollar.
I juli uppskattade försvarsminister Pete Hegseth krigets kostnad till 37,5 miljarder US-dollar.
Den nya siffran representerar därför en ökning på minst 9,5 miljarder US-dollar på bara några månader.
Pentagon svarade inte omedelbart på Reuters begäran om kommentarer angående den uppdaterade bedömningen.
En stor del av utgifterna är kopplade till att ersätta vapen och militär utrustning som förbrukats eller förstörts under striderna.
Enligt siffrorna förväntas enbart påfyllning av ammunition och andra stridsmedel kosta över 29 miljarder US-dollar.
Ytterligare 6 miljarder US-dollar eller mer skulle krävas för att ersätta förlorad militär utrustning, inklusive flygplan och ett stort antal drönare.
Bedömningen omfattar även operativa utgifter som militära flygningar och cyberstöd.
Vissa potentiellt enorma kostnader kan dock fortfarande saknas i beräkningarna.
Trumps ursprungliga strategi kom med en rejäl prislapp
USA och Israel inledde sin militära kampanj mot Iran i februari, där Trump initialt antydde att konflikten skulle vara relativt kort.
Amerikanska styrkor började med att attackera iranska försvar med sofistikerade precisionsstyrda missiler.
Strategin var utformad för att tillräckligt försvaga Irans militära kapacitet för att USA skulle kunna förlita sig alltmer på billigare och mer lättillgängliga vapen.
Dessa inkluderade konventionella gravitationsbomber utrustade med styrsystem, såsom Joint Direct Attack Munitions, allmänt kända som JDAMs.
I teorin skulle tillvägagångssättet minska behovet av att fortsätta avfyra dyra missiler under hela kampanjen.
Men striderna följde inte den raka tidsplan som administrationen initialt hade förväntat sig.
Vapenvila gav Iran tid att återhämta sig
En vapenvila i april stoppade tillfälligt större fientligheter, men pausen skapade också en möjlighet för iranska styrkor att återställa en del av sin militära kapacitet.
Enligt rapporteringen använde Iran perioden för att återfå tillgång till underjordiska lagringsanläggningar som hade skadats eller blockerats under tidigare attacker.
Återhämtningsinsatserna gjorde att vissa tidigare otillgängliga missiler och drönare återigen blev tillgängliga.
Delar av landets luftförsvarsnätverk togs också i drift igen.
För amerikanska militära planerare innebar det att vissa av de förmågor som riktades in under den initiala kampanjen återigen var relevanta för framtida operationer.
Utvecklingen komplicerade möjligheten att uppnå en varaktig militär fördel utan ytterligare kostsamma attacker.
En ny omgång strider är fortfarande möjlig
Även om storskaliga stridsoperationer har avbrutits, är konfrontationen mellan Washington och Teheran långt ifrån löst.
Trump har infört en sjöblockad avsedd att begränsa Irans förmåga att tjäna intäkter från oljeexport.
Presidenten har också tagit upp möjligheten att inleda en ny militär operation mot Iran efter mellanårsvalet den 3 november.
Enligt amerikanska tjänstemän som talade anonymt med Reuters har Pentagon redan förberett sig för möjligheten av förnyade hårda strider.
Dessa förberedelser innebär inte att en ny attack har beordrats.
De indikerar dock att militären överväger scenarier där USA återigen skulle genomföra större stridsoperationer.
En sådan eskalering skulle kunna lägga till ytterligare miljarder till kostnaden för en konflikt som redan har överstigit tidigare uppskattningar.
Republikanerna står inför ett obekvämt valproblem
Tidpunkten för den senaste finansiella bedömningen är särskilt besvärlig för Trumps republikanska parti.
Väljarna kommer att gå till valurnorna den 3 november för att avgöra vilket parti som kontrollerar kongressen under de kommande två åren.
Republikanerna har för närvarande knappa majoriteter i både representanthuset och senaten.
Men Iran-konflikten har skapat ytterligare politiska svårigheter för administrationen.
Störningar på de globala energimarknaderna har bidragit till högre priser, vilket sätter ytterligare press på amerikanska konsumenter.
Krigets impopularitet har också påverkat Trumps popularitetssiffror och komplicerat republikanernas ansträngningar att behålla kontrollen över kongressen.
De nyligen rapporterade kostnaderna ger demokraterna ytterligare en fråga att ta upp när de kritiserar administrationens hantering av konflikten.
För republikaner som försöker övertyga väljarna om att landet är på rätt väg är en snabbt växande militärnota knappast idealiskt kampanjmaterial.
Den verkliga kostnaden kan vara ännu högre
Kanske den mest betydande detaljen i Pentagon-bedömningen rör utgifter som inte har redovisats tydligt.
Iranska missil- och drönarattacker skadade amerikanska militära installationer under konflikten.
Att reparera dessa anläggningar kan kräva betydande ytterligare utgifter.
Reuters rapporterar dock att militärens kostnadsuppskattningar inte tydligt inkluderar den fulla förväntade kostnaden för att reparera de skadade baserna.
Det innebär att de rapporterade 47 miljarder US-dollar inte nödvändigtvis bör tolkas som den totala finansiella kostnaden för kriget.
Uppskattningen återspeglar främst militära operationer och den beräknade kostnaden för att ersätta vapen och utrustning.
Framtida reparationer, ytterligare utplaceringar och eventuella förnyade strider kan driva upp den totala siffran betydligt.
Samtidigt har administrationen ännu inte offentligt förklarat den senaste bedömningen eller tillhandahållit en omfattande redovisning av konfliktens slutliga kostnad.
