Jens Asbjørn Bøgen
Enligt källorna finns det två huvudanledningar till att den ryske ledaren inte låter Trumps ultimatum styra hans agerande.
Enligt källorna finns det två huvudanledningar till att den ryske ledaren inte låter Trumps ultimatum styra hans agerande.
Vad händer?
Rysslands president Vladimir Putin väntas avvisa Donald Trumps krav på eldupphör i Ukraina, enligt källor med insyn i Kreml som talat med Reuters.
Putin förblir i stället fokuserad på militära mål snarare än diplomatiska eftergifter – trots att Trump hotar med omfattande sanktioner och 100 procents tull på rysk olja.
Fyra regioner kvar i Putins sikte
Kremls omedelbara krigsmål står fast: full kontroll över de ukrainska regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson.
Enligt källor nära Kreml kommer Putin inte överväga några fredsförhandlingar förrän dessa områden är helt under rysk kontroll.
En svår balansgång
Putin uppges vara försiktig med att inte stöta bort Trump eller gå miste om en chans att återupprätta relationerna med Washington. Men enligt källor i Kreml prioriteras de territoriella ambitionerna högre än diplomatiska överväganden.
Den ryske presidenten anser att varje tecken på svaghet just nu riskerar att underminera hans politiska trovärdighet och inrikesstöd.
Fredssamtal: Seriösa försök eller diplomatisk kuliss?
Tre rundor av fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina sedan maj har i stort sett varit symboliska, enligt uppgifter.
Moskvas strategi tycks gå ut på att övertyga Trump om att diplomatin inte är helt avfärdad – samtidigt som man i praktiken gör begränsade framsteg, främst inom humanitära frågor.
Vapen till NATO – tullhot mot Ryssland
Trump har ökat pressen mot Kreml genom att beväpna NATO-allierade och hota med nya sanktioner som ytterligare skulle isolera Ryssland ekonomiskt.
Hans särskilda sändebud, Steve Witkoff, väntas resa till Moskva denna vecka – ett tecken på att Vita huset fortfarande ser ett smalt fönster för en vapenvila innan tidsfristen löper ut.
Putin under inrikes tryck
Trots framsteg i Ukraina har de ryska styrkorna rört sig långsamt – och till ett högt pris.
Ukraina förlorade över 500 kvadratkilometer i juli enbart, men analytiker påpekar att Ryssland sedan början av 2024 har lagt beslag på mindre än en procent av Ukrainas territorium.
Vissa röster inom det ryska etablissemanget varnar nu för att ett för tidigt tillbakadragande kan utlösa inhemsk kritik.
Kiev skakat efter dödliga attacker
Ukrainas premiärminister Julija Svyrydenko har uppmanat världens ledare att öka pressen på Ryssland efter ett förödande flyganfall i Kiev som dödade 31 personer – däribland fem barn.
Arv mot diplomati
Enligt analytiker och källor ser Putin kriget som centralt för sitt politiska arv – grundat i en långvarig övertygelse om att Ryssland måste stå emot västligt tryck för att försvara sin suveränitet.
Trots den personliga relationen med Trump verkar han inte villig att offra strategiska mål för diplomatins skull.
Sanktionerna slår hårt – men stoppar inte krigsmaskinen
USA’s och EU’s sanktioner har kraftigt skadat den ryska ekonomin, med frysta tillgångar på 300 miljarder dollar och kraftigt minskade utländska investeringar.
Ändå fortsätter Ryssland att hålla igång kriget, med hjälp av vapen från Nordkorea och viktiga importvaror från Kina. Som en källa inom Kreml uttrycker det:
”Det finns inte mycket mer de kan göra mot oss.”
Amerikanskt fredserbjudande nobbades
Tidigare i år ska Washington ha erbjudit att häva sanktioner och erkänna rysk kontroll över Krim och andra ockuperade områden – i utbyte mot en fullständig vapenvila.
Erbjudandet beskrevs som en “fantastisk chans” av vissa, men Putin tackade nej – övertygad om att det nu vore svårare att avsluta kriget än att fortsätta det.
