Mimmo Wiestål Fischetti
Stress och utmattning ligger bakom allt fler långa sjukskrivningar i Sverige. Kvinnor är kraftigt överrepresenterade – och skillnaderna mellan könen är tydliga, visar nya siffror.
Stressrelaterad psykisk ohälsa fortsätter att öka och står i dag för en växande del av den långvariga sjukfrånvaron. Enligt Försäkringskassans senaste lägesrapport är kvinnor betydligt oftare sjukskrivna än män – särskilt när det handlar om renodlad stress och utmattning.
– Kvinnor är ungefär fyra gånger så ofta sjukskrivna som män för stressrelaterade diagnoser, säger Jon Doutrieux, analysstrateg på Försäkringskassan, skriver TV4 Nyheterna.
Arbetsmiljö och ansvar i hemmet väger tungt
En viktig förklaring är att kvinnor och män ofta arbetar i olika yrken. Kvinnor dominerar i branscher som vård, skola och omsorg – yrken där arbetsbelastningen är hög och möjligheten till återhämtning ofta begränsad, enligt Försäkringskassan.
Samtidigt tar kvinnor fortfarande ett större ansvar för det obetalda arbetet i hemmet.
– Återhämtning är avgörande vid stressjukskrivningar. Trots att Sverige är ett jämställt land tar kvinnor mer ansvar för hem och familj, och det gör det svårare att komma tillbaka till jobbet, säger Jon Doutrieux.
”Jag tog på mig för mycket”
Tara Franzén Rojas, som medverkat i TV4:s Nyhetsmorgon, har själv varit långtidssjukskriven för utmattning. Mellan 2014 och 2019 hade hon flera återkommande sjukskrivningar.
– Jag har alltid velat göra mycket samtidigt. Jobbat och pluggat parallellt och haft svårt att dra i bromsen. Till slut blev det för mycket, berättar hon i programmet.
Hon beskriver en känsla av ständig överbelastning och att kraven aldrig försvann – särskilt kopplat till studierna.
– Det var som att allt låg där hela tiden och väntade. Jag tror det är därför studierna var så svåra för mig då.
Tidigt stöd gjorde skillnad
För Tara blev vägen tillbaka lång – men också möjlig. Hon lyfter fram stödet från Försäkringskassan, psykiatrin och sin arbetsgivare som avgörande.
– Jag kunde sjukskriva mig tidigt. Jag behövde inte köra mig helt i botten innan jag sökte hjälp. Ibland räckte det med en månad hemma, i stället för flera, säger hon.
Brist på kunskap om vägen tillbaka
Enligt Försäkringskassan finns det fortfarande stora kunskapsluckor kring vilka insatser som fungerar bäst för att få människor tillbaka i arbete efter psykisk ohälsa. Jämfört med somatiska sjukdomar är återgången ofta mer komplex.
Samtidigt är det välkänt hur stress kan förebyggas – genom rimliga krav, tydliga resurser och en fungerande arbetsmiljö. Men i så kallade kontaktyrken är det särskilt svårt.
– Du möter hela tiden elever, patienter eller brukare och deras behov. Att då sätta sina egna behov först är inte alltid enkelt, säger Jon Doutrieux.
”Stöd ska inte vara tur”
Tara Franzén Rojas menar att det stöd hon fått borde vara en självklarhet – inte något man ska behöva ha tur för att få.
– Jag får ofta höra att jag haft tur. Men det är problematiskt. Det här borde vara standard för alla, säger hon.
– Det ska inte handla om tur.
