Mimmo Wiestål Fischetti
Minst ett barn i varje svensk skolklass riskerar att dras in i penningtvätt åt kriminella nätverk.
Det visar en ny undersökning från Skandia och Novus.
Kontakterna sker ofta via spel, sms och sociala medier där barn lockas med snabba pengar för att hjälpa till med olagliga transaktioner.
Enligt rapporten har vart tjugonde barn mellan 9 och 17 år blivit kontaktat av en okänd person som vill använda deras konto eller Swish för att flytta pengar från brottslig verksamhet vidare.
Kriminella riktar in sig på barn
Många barn förstår inte att handlingarna kan vara brottsliga.
Nästan tre av tio vet inte att det är olagligt att ta emot eller skicka pengar åt någon annan, enligt undersökningen.
Samtidigt uppger tre av tio barn att de inte skulle berätta för en vuxen om de blev kontaktade av någon som ville använda dem i penningtvätt.
”För ett barn kan det här framstå som något harmlöst eller till och med spännande, ett snabbt sätt att tjäna pengar.
Men i värsta fall kan det vara första steget in i brottslighet”, säger Christina Sahlberg, privatekonom på Skandia, i ett pressmeddelande.
Hon varnar också för att barn riskerar att bli både offer och gärningspersoner samtidigt.
”Det är särskilt allvarligt att barn kan begå brott utan att ens veta om det”, säger hon.
Rapporten visar att de första kontakterna ofta sker i miljöer där vuxna har begränsad insyn.
Kriminella använder spelplattformar, sociala medier och sms för att hitta unga personer som kan agera så kallade målvakter.
Föräldrar tror att de har kontroll
Trots riskerna anser nästan alla föräldrar att de har god insyn i barnens ekonomi. Hela 98 procent uppger att de har koll på sitt barns ekonomiska aktiviteter.
Men siffrorna visar samtidigt något annat.
Mindre än hälften går regelbundet igenom barnens transaktioner och bara 47 procent har pratat med sina barn om riskerna med penningtvätt och ekonomisk brottslighet.
Drygt fyra av tio barn säger dessutom att deras föräldrar aldrig tagit upp ämnet. Mer än hälften uppger att skolan inte heller informerat om riskerna.
Nu höjs kraven på att vuxenvärlden ska agera tydligare.
Skandia menar att både föräldrar, skolor, banker och idrottsföreningar måste bli bättre på att upptäcka varningssignaler och prata med barn om hur kriminella nätverk arbetar.
Undersökningen genomfördes mellan 24 mars och 13 april i år. Totalt intervjuades 716 barn mellan 9 och 17 år samt 1 020 föräldrar.
