Ida Hansson
USA:s gripande av Venezuelas ledare Nicolás Maduro har inte bara skapat diplomatiska reaktioner.
I Ryssland har händelsen också blivit en katalysator för intern debatt bland Kremlnära kommentatorer.
I stället för att enbart kritisera Washington har flera röster använt tillfället för att reflektera över egna strategiska misstag.
Kritik mot Washington
Efter USA:s militära insats i Caracas krävde Moskva att Maduro och hans hustru skulle släppas. Gripandet beskrevs av ryska myndigheter som ett allvarligt intrång i ett självständigt lands suveränitet, rapporterar Moscow Times.
Den officiella linjen var tydlig. Samtidigt tog diskussionen en annan riktning i ryska militärbloggar och proryska Telegramkanaler.
Självkritik i bakgrunden
Flera Kremlvänliga krigskommentatorer pekade på att USA:s operation genomfördes snabbt och utan synligt motstånd.
et användes som utgångspunkt för bredare resonemang om Rysslands tidiga missbedömningar i kriget mot Ukraina.
I analyserna återkommer bilden av att Moskva gick in i kriget med orealistiska antaganden om motstånd, politisk stabilitet och militär kapacitet hos motparten.
Dessa felbedömningar beskrivs som något som fortsatt präglar konflikten.
Delade uppfattningar
Samtidigt finns det röster som avfärdar jämförelserna och menar att USA:s agerande inte går att överföra till ryska förhållanden. Andra menar att försök att förminska USA:s insats mest är uttryck för tom patriotism.
En återkommande uppfattning bland kommentatorerna är att Ryssland i dag kämpar mot en motståndare som både är militärt förberedd och har ett brett internationellt stöd.
Hårdare tongångar
Mer nationalistiskt färgade debattörer har dragit längre slutsatser.
En ultranationalistisk ideolog beskriver gripandet av Maduro som ett tecken på att internationell rätt satts ur spel och att endast makt återstår som styrmedel.
– Tillfångatagandet av Maduro demonstrerar att internationell rätt inte längre existerar — bara våldslagen gäller, sade han enligt Moscow Times och uppmanade till ett mer offensivt rykt agerande.
Prestige och begränsningar
Flera kritiker ser Moskvas passivitet som en prestigeförlust, särskilt eftersom Venezuela länge varit en nära allierad.
Att Ryssland inte ingriper tolkas som ett tecken på hur starkt landet är bundet av kriget i Ukraina.
Händelsen har därmed blivit en obekväm påminnelse om Rysslands begränsade handlingsutrymme – och om hur tidigare strategiska vägval fortfarande formar dagens verklighet.
Källa: Moscow Times
