Mimmo Wiestål Fischetti
Rapporter om obehöriga drönare har skjutit i höjden över Europa de senaste månaderna. Minst tio länder har sett sina luftrum störas, och frågan väcker både oro och skarpa reaktioner från EU och Nato.
En växande trend
Litauen, Lettland, Danmark, Norge, Rumänien, Polen, Estland, Tyskland och Frankrike har alla sett misstänkta drönare i sina luftrum den senaste tiden. Danmark gick så långt som att tillfälligt stoppa all civil drönarflygning i slutet av september, medan EU lanserat en plan för en ”drönarmur” vid östgränsen mot Ryssland. Samtidigt skärper Nato sin övervakning i Baltikum, rapporterar Euro News.
Litauen: Drönare från Ryssland
Den 28 juli rapporterade litauiska myndigheter att en drönare hade tagit sig in över gränsen från Ryssland. Försvarsministern Dovile Sakaliene sa att den troligen var på väg mot Ukraina men av misstag hamnade i Litauen. Några dagar senare hittades den i ett militärt övningsområde – beväpnad med sprängämnen.
Efter flera intrång bad Litauen Nato om stöd för att förstärka luftförsvaret. Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade tillsammans med Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys ”omedelbara steg” för att stärka försvaret längs alliansens frontlinje.
Polen: Massivt intrång och gripanden
Natten till 9 september flög minst 19 ryska drönare över Polen, något landets centralledning kallade en ”aggressionshandling”. Det var första gången sedan Ukrainakrigets början som polska styrkor direkt sköt ner ryska drönare.
Kort därefter inledde ukrainska styrkor utbildning av polska kollegor i anti-drönartaktik. Polen har också haft flera incidenter i huvudstaden Warszawa, där en drönare neutraliserades ovanför presidentpalatset den 15 september. Två unga personer, en belarusisk kvinna och en ukrainsk man, greps efter att ha flugit drönare över känsliga byggnader.
Rumänien: Skarpt fördömande
Rumänien drabbades den 8 september när en rysk drönare korsade gränsen under nattliga attacker mot Ukraina. Landets försvarsdepartement kallade det en allvarlig kränkning av internationell rätt.
Bara dagar senare upptäcktes ännu en drönare nära gränsen, identifierad som en rysk kamikazedrönare av typen Shahed 136. Den följdes av F-16-plan men ansågs inte utgöra något hot mot civila områden.
Danmark och Norge: Flygplatser stängdes
I slutet av september utsattes fem danska flygplatser, bland annat Köpenhamn och Aalborg, för misstänkta drönarattacker. Båda flygplatserna fick stängas i flera timmar. Myndigheterna kallade händelsen en möjlig hybridattack och övervägde att åberopa Natos artikel 4.
Några dagar senare stängdes även luftrummet över Oslos flygplats i Norge efter drönarsiktningar. Länderna samarbetar nu i utredningen, men har ännu inte kunnat fastställa något samband.
Inför EU-toppmötet i Köpenhamn beslutade Danmark att förbjuda all civil drönarflygning under en vecka för att undvika förväxlingar. Tyskland och Sverige bistod samtidigt med avancerad anti-drönarteknik.
Frankrike: Militärbas under bevakning
Den 22 september upptäcktes drönare över militärbasen Mourmelon-le-Grand i Frankrike. Basen hyser bland annat stridsvagnsregementet 501, som tränat ukrainska soldater. Händelsen ledde till skärpta säkerhetsåtgärder, men franska myndigheter har ännu inte klargjort vilken typ av drönare det rörde sig om.
Tyskland: Ökad beredskap
Den 26 september rapporterade den tyska delstaten Schleswig-Holstein drönarsiktningar nära gränsen till Danmark. Landets flygtrafiktjänst DFS har hittills i år registrerat 144 fall av drönaröverflygningar, varav en tredjedel runt Frankfurts flygplats.
Enligt myndigheten sker 90 procent av observationerna vid flygplatser och upptäcks oftast av piloter eller flygledare. Hur många av dessa drönare som används för spionage är ännu oklart.
Drönare – en ny säkerhetsfråga
De många incidenterna visar att obehöriga drönare blivit en reell säkerhetsfråga i Europa. Förutom direkta hot mot infrastruktur och militär verksamhet skapar de också osäkerhet kring gränserna i en redan spänd geopolitisk situation.
