Ida Hansson
Det som väcker störst oro i europeiska huvudstäder är inte Grönlands framtid i sig, utan vad som står på spel om konflikten eskalerar.
Ett amerikanskt militärt ingripande mot ett Nato- och EU-land skulle slå sönder alliansen som varit grundpelare för Europas säkerhet sedan andra världskriget.
Det är mot den bakgrunden som EU nu försöker hitta en väg ut ur krisen.
Ett existentiellt hot
Flera europeiska ledare har varnat för att ett amerikanskt maktövertagande av Grönland skulle vara utan motstycke. Danmark, som formellt ansvarar för territoriet, har enligt uppgifter fört intensiva samtal med Berlin och Bryssel om hur Europa skulle kunna svara på ett sådant scenario.
Budskapet internt är tydligt: Nato kan inte överleva om en medlemsstat angriper en annan.
Enligt Politicos uppgifter har just detta varit den dominerande oron i diskussionerna, snarare än frågan om territoriell kontroll i sig.
Försök att vinna tid
Mot den bakgrunden har EU valt en lågmäld strategi. I stället för öppna motangrepp söker man nu kompromisser som kan minska trycket från Washington.
Enligt Politico rapporterar diplomatiska källor att flera medlemsländer förespråkar eftergifter som gör det möjligt för Donald Trump att presentera ett politiskt resultat, utan att Europa formellt ger upp Grönland.
Det handlar om att köpa tid. Och att undvika ett sammanbrott.
Nato som lösning
Ett konkret spår är att rama in frågan som ett säkerhetsproblem inom Nato.
Genom att europeiska medlemsländer satsar mer på Arktis kan USA:s krav på större ansvarsfördelning tillgodoses, samtidigt som alliansens struktur bevaras.
Diskussionerna förs på tjänstemannanivå och i mindre mötesformat, ofta vid sidan av redan planerade Nato-sammankomster.
Enligt flera diplomater som Politico talat med är detta ett försök att flytta fokus från territoriell kontroll till gemensam säkerhet.
Råvaror på bordet
Ett annat område som diskuteras gäller Grönlands naturresurser. EU planerar ökade investeringar i regionen i kommande budgetperiod, bland annat kopplat till kritiska råvaror.
I de interna samtalen lyfts möjligheten att ge USA ekonomiska intressen i framtida utvinning. Det ses som ett sätt att möta Trumps krav utan att frångå principen om territoriell suveränitet.
Samtidigt är förutsättningarna osäkra. Utvinningen är begränsad och kräver långsiktiga investeringar.
Europas större dilemma
Grönlandsfrågan blottlägger ett djupare problem för EU: hur man hanterar en amerikansk president som öppet ifrågasätter etablerade allianser.
Europa är militärt beroende av USA, men politiskt allt mer osäkert på Washingtons långsiktiga intentioner.
Detta är inte längre ett teoretiskt dilemma. Det är akut.
I samtal mellan medlemsländer beskrivs situationen som den allvarligaste transatlantiska krisen på decennier.
Flera regeringar medger nu att man länge undvikit att planera för just detta scenario – av rädsla för att provocera fram det.
Den strategin håller inte längre.
Källa: Politico
