Polens inrikespolitiska spricka riskerar att bli en geopolitisk belastning för Nato. När ryska drönare kränkte alliansens luftrum valde Donald Trump att ringa president Karol Nawrocki – inte premiärminister Donald Tusk.
Just nu läser andra
Enligt Politico var det den nyvalde nationalkonservative presidenten som fick samtalet från USA:s president. Det är inte första gången Trump rundar regeringen och direktkontaktar Nawrocki, något som väckt irritation i Warszawa.
– Vi kan inte föra två olika sorters utrikespolitik, betonade utrikesministeriets talesperson Paweł Wroński redan förra månaden.
Nawrocki har hyllats stort av Trump och deras band beskrivs som starka. Samtidigt ser många europeiska diplomater med oro på att den amerikanske presidenten väljer att stötta Polens president snarare än dess regering, som i praktiken har ansvaret för utrikespolitiken.
Sprickan märks också i relationen till Tyskland. President Nawrocki kräver tusentals miljarder i skadestånd för de skador nazisterna orsakade Polen under andra världskriget – ett krav som Berlin vägrar acceptera och som Tusk inte driver.
Under en minnesceremoni tidigare i september betonade Nawrocki att Polen, som frontlinjeland och nyckelstat på Natos östra flank, behöver rättvisa, sanning och tydliga relationer till Tyskland.
Läs också
Under tisdagen väntar ett möte mellan Nawrocki och förbundskansler Friedrich Merz. Oron är att presidentens linje, förstärkt av Trumps stöd, ska skada relationen mellan länderna i ett känsligt läge.
Det finns också spekulationer om att Nawrocki använder skadeståndsfrågan för inrikespolitiska poänger. Enligt Rolf Nikel, tidigare ambassadör i Polen, kan presidenten mycket väl vilja göra sig ett namn på frågan, något som han menar är förståeligt och förekommer i många länder. Nikel underströk samtidigt att det viktigaste just nu, med ett krig vid Europas yttre gränser, är att Tyskland, Polen och övriga Europa håller sig enade, skriver Expressen.
Samtidigt fortsätter hotet från öst. I veckan kränkte ryska drönare både Polens och Rumäniens luftrum, vilket fick Nato att svara med att förstärka försvaret längs sin östra flank med både mark- och flygstyrkor.