Johanna Ekman
En ny nationell studie visar att tystnadskulturen breder ut sig på svenska arbetsplatser.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) och forskare vid Göteborgs universitet har låtit över 7 000 anställda och chefer i olika branscher svara på frågor om arbetsmiljön.
Resultatet: drygt en fjärdedel upplever tystnadskultur – särskilt inom offentlig sektor. Studien beskrivs som representativ för hela det svenska arbetslivet.
Enligt fackliga företrädare i Hörby har klimatet förbättrats, men effekterna av tidigare konflikter sitter kvar bland anställda.
– När det kommer så starka inriktningar, både att man bryter samverkansavtal, facklig tid och man gav sig på Priden i den kommunala verksamheten, vad man fick visa och inte visa. Det sätter spår i folk, man börjar liksom omvärdera sig själv: vågar jag säga emot, vill jag vara kvar? Det lever ju kvar i människorna även om uttrycken kanske inte är desamma så lever det kvar, att man rannsakar sig själv och därav hade vi en period där folk inte vågade anmäla eller visa missnöje offentligt för man var rädd om sin anställning, säger Charlie Oorthen-Lähnn till TV4 Nyheterna.
Hörby kommun präglades under några år av en växande tystnadskultur, enligt facket. Arbetsmiljöverket riktade kritik och kommunen riskerade vite.
När Charlie Oorthen-Lähnn för ett par år sedan valdes till ett av Visions huvudskyddsombud möttes hon av en arbetsplats där många anställda inte vågade framträda öppet.
Hon berättar att konsekvenserna blev att människor drog sig för att yttra sig och i stället tog kontakt med facket i smyg. Många ville prata, men helst inte offentligt, vilket gjorde det svårt för de fackligt förtroendevalda att agera.
Eftersom inga formella anmälningar kom in kunde de inte heller driva ärendena vidare – något Oorthen-Lähnn beskriver som ett stort problem, eftersom det krävs en anmälan för att kunna agera.
