Ida Hansson
Dyrare bensin, högre transportkostnader och ny inflationsoro. Det kan bli följden om situationen kring Iran och Hormuzsundet fortsätter att förvärras.
Trots att oljepriset redan rusat de senaste veckorna tror flera bedömare att marknaden fortfarande tar för lätt på riskerna, rapporterar Realtid med hänvisning till analyser från The Economist.
Många räknar med lugnare läge
Brentoljan har på kort tid stigit från nivåer under 90 dollar fatet till över 125 dollar.
Samtidigt tyder prissättningen på terminsmarknaden på att många investerare fortfarande tror på ett betydligt lugnare läge längre fram under året.
Enligt analyser som Realtid hänvisar till bygger mycket av optimismen på att konflikten mellan USA och Iran snabbt ska svalna, att Hormuzsundet öppnas fullt ut igen och att leveranserna av drivmedel normaliseras relativt fort.
The Economist bedömer däremot att flera av de antagandena framstår som osäkra.
Historiskt har marknaden dessutom ofta underskattat hur länge geopolitiska kriser kan påverka energipriserna.
Press på diesel och flygbränsle
Det är inte bara råoljan som stiger.
Lagren av diesel och jetbränsle börjar samtidigt sjunka snabbt, enligt uppgifterna. I delar av Europa och Asien har priserna på de produkterna redan mer än fördubblats sedan spänningarna ökade kring Hormuzsundet.
Omkring 14 miljoner fat olja per dag påverkas av situationen i området.
Samtidigt väntas efterfrågan öka ytterligare under sommaren, särskilt i USA där bilresandet brukar skjuta fart under semesterperioden.
Det riskerar att sätta ännu större press på energimarknaden de kommande månaderna.
Kan ta lång tid att återställa
Även om USA och Iran skulle nå någon form av politisk lösning snabbt betyder det inte att problemen försvinner direkt.
Enligt The Economist kan det ta tid innan trafiken genom Hormuzsundet fungerar normalt igen. Minröjning, försäkringskostnader och störningar i logistiken nämns som möjliga hinder.
Det finns också en osäkerhet kring hur Iran kommer agera framöver.
Flera bedömare pekar på att hot om störningar i oljeleveranser fortsatt kan användas som ett politiskt påtryckningsmedel.
En längre period med höga energipriser skulle i sin tur kunna sätta press på centralbanker och spä på inflationsproblemen igen.
