Filip Wollin
Nya beräkningen visar hur sårbar Sveriges matförsörjning är.
Svenska matbutiker erbjuder ett stort utbud av livsmedel året runt, men bakom de välfyllda hyllorna finns ett stort beroende av mat från andra länder.
Enligt ett pressmeddelande från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) importerar Sverige ungefär hälften av all mat som konsumeras i landet.
Så vad skulle egentligen hända om importen plötsligt upphörde?
För att visa hur sårbar den svenska livsmedelsförsörjningen är har LRF gjort en beräkning av vad som skulle hända om all matimport hade stoppats i mitten av augusti 2026.
Beräkningen bygger på statistik och uppgifter från Jordbruksverket och visar när den svenska produktionen inte längre skulle räcka för att täcka dagens konsumtion.
Enligt scenariot skulle tomater vara bland de första livsmedlen som det uppstår brist på, redan omkring den 24 oktober.
Därefter följer får- och lammkött den 19 november, medan äpplen skulle räcka till den 1 december.
Flera livsmedel skulle bli bristvaror
Efter årsskiftet skulle även flera andra vanliga livsmedel påverkas.
Enligt LRF beräkningar skulle osten räcka till den 9 januari 2027 och rapsoljan till den 25 januari.
För nötkött skulle den svenska produktionen täcka konsumtionen fram till den 16 mars, medan mejeriprodukter skulle räcka till den 1 maj.
Griskött skulle enligt scenariot räcka till den 9 juni och potatis till den 19 juli.
Spannmål, inklusive sådant som används som djurfoder, skulle klara sig längst. Först i slutet av september 2027 skulle den tillgängliga mängden inte längre motsvara dagens förbrukning.
LRF betonar att datumen inte är någon prognos över vad som faktiskt kommer att hända. Det handlar i stället om ett hypotetiskt scenario som visar hur beroende Sverige är av livsmedelsimport.
Beräkningarna visar alltså när den svenska produktionen inte längre skulle kunna täcka dagens konsumtion, inte när varorna nödvändigtvis skulle försvinna helt från butikshyllorna.
LRF vill se politiska åtgärder
Sveriges beroende av omvärlden handlar dock inte enbart om färdiga livsmedel.
Även svenska lantbrukare är beroende av importerade varor för att kunna producera mat. Det gäller bland annat drivmedel, gödsel, djurfoder och växtskyddsmedel.
Samtidigt menar LRF att det svenska jordbruket redan befinner sig i en pressad situation, med höga kostnader, omfattande regelverk och osäkerhet kring framtida investeringar.
Även förhandlingarna om EU kommande långtidsbudget bidrar enligt organisationen till osäkerheten.
För att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning vill LRF därför se flera förändringar.
Bland annat efterlyser organisationen nationella mål för ökad livsmedelsproduktion och bättre möjligheter för lantbrukare att investera i sina verksamheter.
LRF vill också att politiska beslut i större utsträckning ska bedömas utifrån hur de påverkar den svenska matproduktionen.
Snabbare tillståndsprocesser, mindre administration och satsningar på energi och andra viktiga insatsvaror lyfts fram som möjliga lösningar.
Dessutom anser organisationen att kommuner och regioner behöver ta ett större ansvar genom sina inköp och sin planering.
