Orbán i kläm mellan Trump och Putin – riskerar energikris på hemmaplan

Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som länge kämpat mot både Bryssel och Kiev, har fått ett nytt problem – och det kommer från oväntat håll.
USA:s president Donald Trump, tidigare en av Orbáns viktigaste politiska allierade, har plötsligt ändrat kurs. Hans beslut att införa hårda sanktioner mot rysk energi slår direkt mot Ungerns intressen.

Ett möte som aldrig blev av

Orbán hade planerat att stå värd för ett toppmöte i Budapest mellan Trump och Rysslands president Vladimir Putin – en diplomatisk triumf som skulle stärka hans ställning. Men mötet ställdes in i sista stund efter att Washington insett att Moskva inte tänkte backa från sina krav på Ukraina.
För Orbán blev det ett hårt bakslag, både politiskt och symboliskt.

USA:s nya linje mot Ryssland

Trumpadministrationen har infört sanktioner mot de ryska energijättarna Rosneft och Lukoil.
Målet är att tvinga Moskva till förhandlingsbordet genom att strypa inkomsterna från olja och gas. Men för Orbán innebär det att hans lands energiförsörjning hamnar i farozonen – och att relationen till USA blir allt mer ansträngd.

En resa till Washington

Den 7 november ska Orbán resa till Washington för samtal med Trump.
Enligt uppgifter handlar mötet främst om att mildra effekterna av sanktionerna på den ungerska ekonomin.
Orbán hoppas kunna förhandla fram undantag – eller åtminstone vinna tid inför det kommande valet.

Ungerns starka beroende av rysk energi

Ungern får merparten av sin olja och gas från Ryssland, och regeringen har inte minskat sitt beroende sedan kriget började.
Tvärtom har importen av rysk råolja ökat från 64 till 86 procent sedan 2022, enligt Center for Research on Energy and Clean Air.
Orbán ser energin som en fråga om nationell säkerhet – inte politik.

”Vi kan inte klara oss utan rysk gas”

– För oss handlar energiförsörjning om fysiska realiteter, inte politik, har utrikesminister Péter Szijjártó sagt.
Han menar att Ungerns geografiska läge gör det omöjligt att snabbt byta leverantör.
Landet saknar kust och får därför sin olja via den ryska Druzhba-ledningen och naturgas genom TurkStream.

Alternativen finns – men viljan saknas

Energiexperter menar att Ungern kan minska sitt beroende genom att importera olja via Kroatien och flytande naturgas via Polen.
Men det kräver investeringar och ett politiskt beslut som Orbán hittills undvikit.
– Det är en fråga om vilja och kostnad, säger energianalytikern Andrej Nosko.

Politisk prestige framför förändring

Orbán har byggt sin image på att hålla energipriserna låga och landet utanför kriget.
Den ryska oljan har också gynnat det statliga bolaget MOL, vars vinster skjutit i höjden.
Men trots rekordintäkter har dessa vinster inte kommit vanliga ungrare till del.

Trump pressar – Orbán tvekar

Trump skulle kunna sätta press genom att hota med sekundära sanktioner.
Men i stället försöker Ungern använda sina goda relationer till Trump för att undvika större ekonomiska konsekvenser.
Budapest hoppas kunna få tillfälliga undantag från USA:s åtgärder.

Ett spel för gallerierna

För att visa ”framsteg” har Orbán låtit sitt energidepartement ta fram en plan för att minska beroendet av rysk energi.
Analytiker tror att planen mest är till för att blidka Washington.
– Det handlar mer om att skapa en bild av handlingskraft än verklig förändring, säger politikforskaren Richard Demeny.

Drömmen om rollen som fredsmäklare

Orbán har länge försökt framstå som den ledare som kan tala med både öst och väst. Ett Trump–Putin-möte i Budapest hade gett honom den rollen på världsscenen.
Nu försöker hans regering rädda ansiktet genom att hävda att mötet bara ”skjutits upp”.

En ledare under press

Inför valet i april 2026 står Orbán inför sitt största politiska test på många år.
Hans parti Fidesz tappar mark till utmanaren Péter Magyar och det växande Tisza-partiet, enligt Kyiv Independent.
Att säkra billig energi och framstå som landets beskyddare blir avgörande för hans politiska överlevnad.